Vad är en liturgi?

James K A Smith använder bilden av galleria för att illustrera liturgi. Man går runt i kapellen (även kallade butiker) och letar efter något som ska täcka över ens defekter. Mot en summa pengar så får man avlösning. Han menar att gallerian är liturgisk eftersom den formar oss. Den formar oss genom att ändra vad vi älskar, vad vi tycker är vackert och vad vi vill ha.

Det grekiska ordet λειτουργία (leitourgia) betyder ordagrant folktjänst ( Luk 1:23 När dagarna för hans tjänstgöring var över återvände han hem.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) ( Fil 2:12 Därför, mina älskade, ni som alltid varit lydiga, inte bara när jag var hos er utan ännu mer nu när jag inte är hos er: arbeta med fruktan och bävan på er frälsning,
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) ( Hebr 8:6 Men nu har Kristus ett högre prästämbete, liksom han också är medlare för ett bättre förbund som är grundat på bättre löften.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ). Dels något som görs av folket, men också som görs för folket. Men vad är det liturgin gör med oss?

Liturgi undervisar

Varje liturgi bär ett budskap. Budskapet ligger i det vi gör i liturgin och i kyrkan är sångerna vi sjunger, texterna vi läser, ordningen i sig och det fysiska vi gör (stå upp, knäppa händerna) som bär budskapet.

Liturgi & pedagogik: Vad skiljer en gudstjänst från en föreläsning?

• Fler sinnen. Synen viktig m t p kyrkorummet, smak aktiveras i nattvarden, rökelse
• Estetik, inte bara ord som talas utan också att de sjungs. Rummet är smyckat, prästen har en särskild skrud.
• Delaktighet. Man står upp, eller sitter ner. Läser med i böner, sjunger med i sånger, församlingen är med som ledare. Och även de som inte är ledare är delaktiga i gudstjänsten.
• Tonläge. Det finns något av vördnad i liturgin. En vigsel i rådhuset har på ett plan samma innehåll som en vigsel i kyrkan. Men i kyrkan finns ett djupare mening och ett annat tonläge.

En gudstjänst är ett liturgiskt drama, inte en föreläsning. Det är något mer än ren överförelse av information.

Liturgi formar

• En yttre ordning som skapar inre ordning. En sekvens som hjälper oss att få ordning i vårt inre. Orden och vanorna sjunker i vårt medvetande, i våra känslor och vår längtan.

• Jämför med en dans. En man ska lära sig dansa inför sitt bröllop. Han tycker det är svårt? Varför ska han lära sig stegen. Kan han inte bara krama henne och säga att han älskar henne? Men när han kan stegen, och inte behöver fokusera på stegen eller hållningen, utan kan titta sin brud i ögon och njuta av ögonblicket. I denna formen, gemensamt med henne, förstärks närvaron av den andra över vad en kram hade gett. Liturgin kan vara främmande i början men när man kan dem och de blir en del av mig. Till sist blir liturgin en del av mig som förstärker närvaron av gud.

Invändningar mot liturgi

Slentrian & äkthet. Slentrian är inte en funktion av repetition. Och nyskapade och äkthet hänger inte ihop. Det handlar om delaktighet i mönstren. Tanken är att det ska bli så bekvämt att man inte behöver fundera eller vara med.

jmf med tack - förlåt - jag älskar dig. Ibland säger man ordet förlåt utan att mena det. Men det är ju inte ordet det är fel på, och konsekvensen är ju inte att man slutar säga förlåt. För vi behöver de orden. Vi övar oss i att kunna säga “Herre, förbarma dig över oss” med övertygelse.

Liturgier utanför kyrkan

Födelsedagar och julfirande har en liturgi med etablerad ordning. Ordningen hjälper oss att hänga med i vad som händer.

Det finns också kristna vardagsliturgier för vardagliga saker. Man får rikta sin vardag mot Gud och öva på Guds närvaro. Som en liturgi för att byta blöjor. Och man ber en liten bön för barnet. Man vill rikta varje ögonblick mot Gud med en ordning.

Liturgier i kyrkan

• Kyrkoåret är en ordning för året som leder oss genom Jesus liv och sedan att växa i tron. Det ger en rytm till året.

• Kyrkorummet är dekoprerat på vissa sätt för att fokusera våra tankar på Gud.

• Klädsel som prästen har med olika innebörd och traditioner

• Gudstjänstordning (sakrament)

Varifrån kommer vår gudstjänstordning?

Urkyrkan -> Medeltiden

De första gudstjänsterna började i synagogan. Juses kom till en synagoga och kom dit och fick läsa texten och förklara den. Det var en enkel gudstjänst med sång, bön och textläsning. Textläsningen var ofta mycket längre än vi är vana vid. Synagogaföreträdarna eller någon man hade förtroende för förklarade en text och gav uppmaning om att hörsamma texten.

De tidiga kristna tog med sig detta, men det som var unikt var nattvarden. Till en början var det en riktig måltid, efter ett tag så delade man det så man hade en måltid där man åt sig mätt och sedan hade man en liturgisk måltid. Gudstjänsterna var kvällsmöten mellan lördagen och söndagen.

Det började växa fram en ordning, se Korint där många talade i mun på varandra. Ordning uppstod tidigt. När apostlarnas generantion ersätts är man mån om att det man firar gudstjänst runt ska vara identiskt med det som apostlarna undervisade.

Den romerska mässan, Hippolytos ca 215 e kr, “Herren vad med er och med din ande”, “upplyft era hjärtan”, “låt oss tacka herren”. Dessa orden är i stort sett identiska mot de som vi läser idag. När det skrevs fanns inga katedraler, kanske firade man gudstjänst hemma hos någon eller i någon katakomb.. Och han skrev att det var traditionen. Sa vi kan anta att detta är från 100 talet. Den romerska mässan var oförändrad från 600-talet till 1960.

Refarmation -> Idag

Den lutherska reformationen var en dogmatisk, inte en liturgisk reformation. Man förändrade läran och inte gudstjänsterna. Reformerta och baptisktiska släppte formerna och startade från scratch.

Luther sa att liturgin ska inte dölja evangelium utan framhäva det. Framförallt det att brödet och vinet blir till Jesus kropp och blod vid varje gudstjänst som ändrades. Luther skapade en mässa på tyska, mässan ska förstås.

1531 kom den svenska gudstjänstordningen och den är i stort sett oförändrad idag.

Liturgins historia

Kommunicerar enhet över tider och skilda traditioner. Vi berättar samma berättelse, tror på samma evangelium, tar emot samme Kristus. Vi har inte hittat på eller kommit på något utan får ta emot det som många andra kristna tagit emot genom århundraden.

Liturgin hör till den kristna frihetens domän.

Vår liturgi återberättar evangelium för oss varje gång vi genomför den. Den påminner oss att Gud ger till oss före det att vi ger till Honom.