Gamla Testamentets omvärld

Största delen av gamla testamentets (inkl. apokryfernas) skildringar berör tiden mellan 1 500 f.Kr - 63 f.Kr.

Mellanösterns stormakter

1550 - 1200 f.Kr
Fem stormakter dominerar: Egypten, Assyrien, Babylonien, Hettiterna och Mitanni

1200-934 f.Kr
Vid 1200 talet så försvagas stormakterna, av oklara anledningarna, och detta leder till att nya folk träder fram som filistéerna, israeliterna, Ammon, Moab, Edom. Tiden kännetecknas av folkvandring.

934 - 610 f.Kr
Det nyassyriska riket uppstår och är det första imperiet som uppstår i Främre orienten. Nyassyrien har Nineve som sin huvudstad. Riket är som störst under 650 f. Kr. Babyloner och meder anfaller riket som kollapsar.

610 f.Kr - 539 f.Kr
Det nybabyloniska riket tar assyriens plats som den dominerande makten. Nebukadnessar är en av babyloniens viktigaste regent som exapanderar territoriet och erövrar Egypten. Babylon är rikets huvudstad.

539 - 332 f.Kr
Det persiska riket dominerar främre asien. Kyros gör stora erövringar. Det persiska riket blir det största imperiet i Främre orienten. Det persiska riket hade en politik av att flytta tillbaka folken till sina tidigare platser och då fick också Juda flytta tillbaka från exilen.

332 - 63 f.Kr
Alexander den Store enar de grekiska stadsstaterna och erövrar persernas rike. Efter hans död delas riket mellan hans fyra generaler.

Geografi

Geografin i Främre asien är speciell på grund av Rift valley. Israel ligger i skarven mellan kontinentalplattorna. Förhållandena i den bördiga halvmånen lämpar sig väl för jordbruk. Israel präglas av stora höjdskillnader. Från Juda bergsbygd till Döda havet. Det finns stora temperaturskillnader i landet.

Fyra regioner: den centrala bergsbygden, kustslätten, Jordandalen och transjordanska höglandet. Handel blev viktig på grund av den varierande geografin. De två viktiga handelslederna är kustvägen och kungsvägen, som gick genom Negev och upp i det transjordaniska höglandet. Handelslederna band samman de olika rikena i Främre asien. Det skapad förutsättning för bosättningar att växa upp runt vägarna.

Sociologi

Samhällena är släktbaserad fokuserade runt familjen, släkter och stammar. Både stora och små familjeenheter var viktiga. Patrilinjär och patriarkal kultur. Klaner kunde ha ekonomisk och juridisk funktion. Klaner kunde ha koppling till vissa regioner. Den största sociala enheten var stammar. Det är oklart vilken roll som Israels stammar spelade. I det vardagliga livet var det främst klanen och familjen som var viktig. Stammar var kanske viktigast för territoriell indelning.

Patron och klientförhållanden var viktiga under perioden.

Utsatta grupper under perioden var kvinnor, änkor, föräldralösa, prostituerade, invandare.

Slavar delades upp mellan krigsslavar och slavar som stod i ekonomiskt beroende.

Jordbruk och djurhållning var basen i ekonomin och handeln var avgörande för utveckling av samhället.

Folket var en blandning av nomader, halvnomader, bofasta stads- och bybor.

Det utvecklas en form av stadsstater med instutitioner som förvaltade, och hade auktoritet, över bestämta territorium. I synnerhet längs med handelsvägarna. Megiddo och kapernaum är ett exempel på sådana stadsstater.

Litterära förhållanden

Kulturerna är muntliga kulturer, få är skrivkunniga eller läskunniga. Man samlade och förmedlade berättelser muntligt. Författare av dessa böcker var både författare och redaktörer av befintliga berättelser.

Efter Jerusalems förstörelse 587 utvecklades alfabetet till kvadratskrift genom influenser från arameiska. Som andra semitiska språk var klassisk hebreiska en konsonantskrift. Vokaler lades till i hebreiska vid 700-talet e.Kr.

Tidigaste inskrifter är från 900-talet f.Kr. Meshastenen, 850 f.Kr, som talar om kung Omri. Man använde papyrus och skinn för att skriva ner texter, därför finns få texter bevarade.

Gamla testamentet kallas i judisk tradition Tanak. Som består av:

1. Torah (Lagen):              Moseböckerna
2. Neviim (Profeterna):     Historiska böcker & profetböcker (ej Daniel)
3. Ketuvim (Skrifterna):    Övriga

Romersk-katolsk tradition inkluderar även deuterokanoniska skrifter i Gamla testamentet medans protestantisk tradition följer judisk kanon.

Kanon

Torah och pentateuken är gemensam i judisk, luthersk och katolks kanon. Judisk kanon slutan med andra krönikeboken. Luthersk och katolsk kanon slutar med Malaki men katolsk innehåller även deuterokanoniska. Det är tydligt att Jesus inte såg de deuterokanoniska böckerna som heliga skrifter. Jesus har en judisk kanonsyn då han refererar till Abel från ( 1 Mos 4:8 Kain talade med sin bror Abel, och medan de var ute på marken överföll Kain sin bror och dödade honom.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) och Sakarja, Berejaks son, från ( 2 Krön 24:21 Då gaddade de ihop sig mot honom, och på kungens befallning stenade de honom på förgården till Herrens hus.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) som är först och sist i den judiska kanon ( Matt 23:35 Så kommer över er allt rättfärdigt blod som har spillts på jorden, från blodet av den rättfärdige Abel till blodet av Sakarja, Berekjas son, som ni mördade mellan templet och altaret.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ).

Apokryferna och deuterokanoniska syftar på samma böcker, men orden hanterar böckerna annorlunda. Apokryferna anses som viktiga men inte heliga böcker. Deuterokanoniska böckerna läggs till den katolska kanon av kyrkomötet i Trent 1562.

Hela Tanak är utandad av Gud ( 2 Tim 3:16 Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, tillrättavisning, upprättelse och fostran i rättfärdighet,
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ).

Nya testamentet annonseras i Gamla testamentet ( Jer 31:31 Se, dagar ska komma, säger Herren, då jag sluter ett nytt förbund med Israels hus och med Juda hus,
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ).

Bibel 2000 bygger på den hebreiska grundtexten. Men innehåller den katolska kanonordningen och inkluderar apokryferna. Boken används som helig skrift i evangelisk-lutherska kyrkan.

Gamla Testamentet

Det finns två textsamlingar som ligger till grund för GT. Dels den masoretiska texten (MT) vilket är en hebreisk version av GT vilket används av judar och protestanter. Septuaginta (LXX) är en grekisk version av GT som används av katoliker och ortodoxa. Båda två är svåra att datera. Septuaginta var vanlig under Jesus tid och användes av den tidiga kyrkan. Som en motreaktion mot kristendom gick judarna tillbaka till den masoretiska texten för att skilja sig från de kristna. Luther argumenterade för att man skulle gå från LXX till MT.

Vad är skillnaden mellan biblisk och modern historieskrivning? Vad är definitionen för historia? En modern historiesyn är naturalistisk, men inomvärldsliga skeenden så är inte GT historia. Men har vi ett vidare begrepp där historia är en intellektuell redogörelse för händelser, då är GT historia.

Innan vi värderar GTs historieskrivning måste vi veta dess genre. GT är en historieskrivning, men skiljer sig från modern historieskrivning i det att ekonomiska, sociala, militära eller stormaktspolitiska faktorer som styr folkets historia, utan troheten gentemot Gud och Guds handlande. Liksom andra historieskrivningar i Främre orienten är det naturligt att gud(ar) styr historiens gång. Isreals historieskrivning skiljer sig dock med att det är en, monoteisk, Gud som styr historien och man skildrar sina kungar ganska negativt.

Det finns teologiska syften formar berättandet, författaren vill inte bara förmedla information utan har också ett ideologiskt eller teologiskt synsätt. I GTs historiska böcker är förbundsteologin central. All form av historieskrivning är tolkande, eller ideologisk, i någon form.

Alla arkeologiska fynd är förvisso neutrala, men måste tolkas. Arkeologins roll har gentemot teologin har skiftat, från att vara en integrerad del till att vara hel skild. Idag finns det olika strömmningar. Arkeologiska fynd är till sin natur väldigt fragmentariska. Det finns två olika skolor, minimalister och maximalister. Minimalister är skeptiska till GTs historieskrivning och menar att böckerna är skrivna i exilen och är mycket skeptisk till påståenden före exilen. Om något ska hållas för sant måste det bekräftas av arkeologiska find. Maximalister menar att texternas lokalfärg, skildringar av mycket gamla traditioner med verklighetsanknutna beskrivningar av personer och händelser, ger GT trovärdighet.

Skäl för historisk trovärdighet är: (plocka från presentationen)

Dess plats i kyrkan, gudstjänstlivet och förkunnelsen

GT lästes som helig skrift och det finns 250 citat i NT och 40 av dem är sagda av Jesus. Det finns ännu fler hänsyftningar. NT genomandas alltså av GT, t ex uppenbarelseboken innehåller inga direkta citat från GT, men tar ändå gestalt av den.

NT vill visa på hur GT uppfylls i NTs skeenden. I Matt “för att det skulle fullbordas som det var sagt genom profeten”.

Vi kan se skillnader i ordalydelsen från GT till NT. De kan finnas av olika orsaker. T ex olika översättningar eller att man parafraserar citatet. En viktig princip är den typologiska där skeenden i GT ses som typer för det som händer i NT. T ex hebr där förebilden offer fullbordas i Jesus.

Psaltaren och profeterna har större vikt i kristen tradition än judisk tradition. Arvet från synagogan med textläsning och utläggning lever kvar. GT har från början varit en central del av den kristan kyrkan.

Även om det var så så har användandet av GT motsatts både inom och utom kyrkan. Först ut var Marcion under 100-talet, för honom var GT bara en judiskt skriftsamling som han inte kunde få ihop med bilden av gud i NT. Han rensade också ut GT-liknande gudsbeskrivelser ur NT. Dessa tankar har återkommit i kyrkan. T ex under upplysningen och liberalteologin.

Länge så var ett allegoriskt bruk av GT populärt. Det ligger nära det typologiska bruket, men leder till konstiga tolkningar. I Luther finns ett tydligt kristologiskt bruk, att GT syftar fram till Jesus. Under 1600-talet, Luthersk ortodoxis tid, textens historia och konreta tillämpningar fick kliva tillbaka för den typologiska. GT fick sedan en mindre betydelsefull roll, förutom inom väckelserörelser där det fanns ett intresse för hela Bibeln.

I Svenska kyrkans bekännelseskrifter står det inte så mycket om GTs relation till NT, förmodligen för att det inte borde behöva lyftas. Ord från Gud, 1975.

Die verbum berör för katoliska kyrkan GTs roll i skriften. De ser skrifterna tydligt som heliga skrifter. Gud har ordnat det så att det nya ligger fördolt i det gamla och att det gamla upplåts i det nya (Augustinus).

GT har alltså sin givna plats i kyrkan. Det har tvistats om det men GT har ändå behållt sin ställning.

I fornkyrkan förekom lexio continua, vilket är i motsats till perikopsystemet som vi använder idag. Detta systemet utformades under medeltiden i den västliga kyrkan. Ställningen för GT blev något svagare, men kompenserades genom ett tydligare fokus på Psaltaren.

I den tidiga kyrkan så liknar Psaltarbruket det som var med andra böcker. Först under 200-, 300-talet blev det en böne- och sångbok. Psaltaren har en stark ställning i den evangeliska sångtraditionen.

Vi kan se en sentida renässans, t ex sjunga psaltarpsalmer med omkväden. I senaste evangelieboken så finns det numera en psaltarperikop till varje söndag. I evangelieböckerna från tidigare 1900-talet förekommer bara några få GT texter.

GT finns också i kyrkans liturgi, framförallt i östliga kyrkor. Två moment har tydliga GT kopplingar. Sanctus före nattvarden och den aronitiska välsignelsen.

Alla genrer av i GT går att använda för predikan. Man har inte använt GT så ofta för predikningar men oftare för kasualtal eller ingångsord. Även om man predikar över evangelieperikopen används GT texten som stödtext.

I Exodus har många sett en rad typologiska förebilder så som fängenskapen i Egypten, Röda havet, kopparormen etc.

Profetisk predikan, inom Svenska kyrkan är det att tydligt ta ställning i närmast politiska frågor. Rymmer en kollektiv förståelse av synd och nåd och är motkulturell och kritisk mot samhället.

Inom frikyrkan menas det mer att det rör församlingen. Den profetiska predikan ska ge vägledning in i församlingens specifika situation. Det profetiska står inte då i motsats till kyrkoåret eller evangelieboken, men att man ska vara öppen för andens profetiska tilltal när man jobbar med texterna.

Det sociala patoset står under det om utkorelsen. Profeternas predikan måste ses i rätt sammanhang där social predikan har sin rötter i förbundet. Sociala orättvisor är tecknet på att förbundet är ur funktion.

Om predikan inte är profetiskt så riskerar predikan att falla platt och inte lämna något avtryck. Predikan ska vara exegetisk, liturgisk och profetisk. I GT riktas oftast det profetiska till Guds folk. Primärt så är det profetiska tilltalet till den egna församlingen. Det profetiska har sociala aspekter, men kan aldrig defineras av det.

Gudsbilden

Blumentahl drar slutsatsen att Gud är en förövare (abusive). Bruggeman: An inner tension at the the core, alltså att han är oberäknelig.

Longman s 103, Continuity vs , Dispensationalim, Theonism.

Discontinuity

Gud i GT och Gud i NT är inte samma Gud. Gud i GT är ond och Gud i NT är god är definitionen på gnosticism.

Continuity

Gud i GT och NT är samma Gud. Apologeter som försvarat att Gud i GT är god är Ireanaus och Tertullianus. Ireanaus presenterar Regula Fidei, alltså trosregeln.

Dispensationalism

Menar att Gud verkar annorlunda i samtliga förbund, men trogen samtliga sina förbund. Discontinuity.

Teomismen

GT är relevant i sig själv för oss idag. Continuity.

Trosreglen

Trosregeln bygger på insikten om att Gud är god, och Bibeln kan bara tolkas inom den ramen. Bengt Hägglund menade att tronsregel är något utifrån Bibeln, alltså den står inte med i Bibeln, som inte är i motsättning till Bibelns budskap. Trosregeln förutsätts i Bibeln och trosregeln innebär att vi ska tro att Gud är absolut perfekt, god, outgrundlig och barmhärtig.

Judar och kristna tror i motsättning till gnostikerna att Gud är god.

Childs menar att GT ska läsas utifrån trosregeln och kommer fram till att Gud är god. Brueggeman säge att läsningen av GT ger trosregeln och hans slutsats är att Gud är oberäknelig.

Moseböckerna

De äldstes stadgar var en tolkning av lagen som gjorde det möjligt att följa lagen. Fariséerna använda sig av dessa. Jesus var kritisk mot denna. Eftersom vi läser lagen efter Nya Testamentet är en sådan tolkning inte möjlig för oss.

Jesus bekräftar lagen som varken ska upphävas eller ändras ( Matt 5:17-18 Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. Jag säger er sanningen: Innan himmel och jord förgår ska inte en bokstav, inte en prick i lagen förgå, inte förrän allt har skett.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ).

Författarskap

Mose har enligt judisk, och kristen, tradition skrivit stora delar av Moseböckerna. Nya Testamentet utgår från denna traditionen. Detta var det vanliga synsättet fram till 1800-talet då den dokumentära hypotesen växte fram. Den hypotesen kommer ur reformationen, som förnyade intresset för Bibelns mening och ursprung, och ur renässansens intresse för antika kulturer och källor.

Upplysningen förde med sig synsättat att människan, inte Gud, var domare över sant och falskt, gott och ont. Tänkare under upplysningen var skeptiska mot mirakler och andra övernaturliga element i Bibeln som de menade inte gick att bevisa.

Spinoza är den första tänkaren som 1670 menar att Pentateuken inte kan ha skrivits av Moses. Den talar om Moses i tredje person, använder nyare namn för platser (e. g. Dan) m.m. Spinoza menade att Esra hade skrivit Pentateuken.

Jean Astruc är identifierar att det förekommer olika namn för Gud i Pentateuken (Jahve och Elohim) och att samma berättelse återupprepas, men lite annorlunda (t ex Sara blir tagen av en främmande kung). Hans slutsats är att Mose skrev fyra synoptiska Moseböcker som sedan vävts samman. Hans teori vann inte mycket stöd, men hans metoder har fått stor betydelse för fortsatt forskning.

Sedan slutet av 1900-talet har konsensusen runt den dokumentära hypotesen försvunnit. Både kriterierna för att identifiera olika källor och argumenten för dateringar har ifrågasatts. Senare studier av Bibeln har fokuserat mer på en enhetlig läsning av texten. Distinktionen mellan J och E är nu ifrågasatt av många, distinktionen mellan JE och P har mer stöd.

Whybray menar att Pentateuken är skriven av en historiker och att det, förutom vissa mindre tillägg, är Pentateukens slutgiltiga form. Denna historiker lär har använt sig av många källor. Han menar att Pentateuken ska dateras till 500 f Kr.

Den fragmentära hypotesen

Den enklaste hypotesen för författarskapet; menar att Pentateuken haft en redaktör som fogat samman många olika fragment. Redaktören har lagt till egna kommentarer och modifierat fragmenten något, men inte så mycket att de tappat sin ursprungliga karaktär.

Den supplementära hypotesen

Menar att ett kort ursprungligt verk låg till grund för Pentateuken och detta har utökats och bearbetats av senare redaktörer. Som en snöboll har texten samlat på sig material till det den är idag. Det tidigaste lagret var Dekalogen och 3 Mos 21 - 23. Följande lager var Elohim-lagret, Jahve-lagret och till sist Deuteronomi-lagret.

Den dokumentära hypotesen

Wellhausen identifierade fyra källor. Den äldsta källan är Yahwisten, eller J. J menas ha skrivit Genesis och första halvan av Exodus. Näst äldsta källan är Elohisten. Elohisten löper parallellt med J, men med början i Genesis 15. Den tredje källan är Deuteronimi. Den fjärde källan är Prästkällan som är alla delar i Exodus, Leviticus och Numbers som relaterar till prästtjänst och tillbedjan. Släkttavlorna i Genesis tillskrivs också till Prästkällan. Enligt den dokumentära hypotesen var dessa källor först skilda men har sedan vävts samman av en redaktör och fått sin slutliga utformning 450 f Kr.

Wellhausen bygger sin datering på argumentet att praxis i Israel kom först och att man efter det skrev ned Pentateuken som en efterhandskonstruktion. I tidiga delar av Pentateuken får offer ske varsomhelst, vilket motsvaras av tiden före Jerusalem var Israels huvudstad. De delar av Pentateuken som talar om ett ställe för offer skulle vara skrivna då gudstjänsten centraliserades till Jerusalem.

Deuteronomistiska historieverket (DH)

5 Mos -> Jos, Dom, Sam, Kung: ett gemensamt historieverk som satts samman med samma person

Martin Noth menar 1943 att det finns en person, Deuteronomisten (Dtr), som tog 5 Mosebok och lade till lite berättande text i 5 Mos och tog olika traditioner som finns i de historiska böckerna och formade dem till det deuterenomistiska historieverket. Dtr gjorde det under exilen i Babylon som ett sätt att förklara hur man hamnade i exilen, man hade brutit mot lagen trots att man fått uppmaningen att följa lagen.

Crossskolan menar att det har funnits två upplagor av DH. Först fanns Dtr 1 som sammanställde pa 700-talet under Josia. Syftet var då att hylla Josia och sydriket. Under exilen kom Dtr 2 som lade till ytterligare text för att förklara exilen och vaför Josias reform inte gjorde att det gick bra hela tiden.

Smendskolan menar att det fanns tre upplagor av DH. 2 Dtr lade till profetiorna i böckerna och 3:e Dtr lade till lagbitarna.

Senare utveckling är att:

• varje bok är skriven för sig och att man bara satt dem bredvid varandra. Invändningen är varför det finns övergångar och starka kopplingar mellan böckerna i DH.

• Pandeuteronomism är att teman i 5 Mos går att hitta i hela Bibeln, så det är inte konstigt att de finns i DH.

• Sam - Krön är en tidigare upplaga och att 5 Mos - Dom har inspirerats av de historieböckerna.

Bokens syn

Boken stämmer in i att Jos - Kung på något sätt en litterär enhet. Sammanförda och med en teologi som speglar 5 Mos. Sammanställningen är gjord utifrån exilens perspektiv och sammanställd då. Boken menar mot att Jos - Kung kan ha skrivits långt tidigare, de måste inte ha skrivits under exilen. Avfall och exil är teman som funnits tidigare än själva exilen. Boken menar också att kriterier för att fastställa olika redigeringar av DH är orimliga för att alla spänningar i texten ska lösas med att det är två olika författare. Även i andra texter har man upprepningar och olika ordval utan att det är olika författare. Varför ska man anse att endast 5 Mos har influerat DH? Det finns många teman i DH som går tillbaka till pentateukens tidigare böcker. Boken menar att det enda vi säkert kan veta är att gamla testamentets böcker växt fram gradvis och i symbios med varandra.

Pentateukens tema

Moseböckernas genre ska enligt Wenham beskrivas som Torah, alltså “levnadsregler”, i formen av en biografi över Moses. Det finns tre viktiga teorier för pentateukens genomgående tema. ( 1 Mos 12:1-3 Herren sade till Abram: ”Gå ut från ditt land och din släkt och din fars hus och bege dig till det land som jag ska visa dig. Där ska jag göra dig till ett stort folk. Jag ska välsigna dig och göra ditt namn stort, och du ska bli en välsignelse. Jag ska välsigna dem som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig ska jordens alla släkten bli välsignade.”
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) är programmatisk för det följande narrativet med fyra distinkta element: landet, arvingar, förbund och välsignelse för alla folk. Välsignelsen för alla folk får inte ens en partiell uppfyllelse i Pentateuken, bortsett kanske från vissa av Abrahams och framförallt Josefs gärningar.

Martin Noth

Noth utgår från att berättelerna som idag är Pentateuken började som korta berättelser som sedan blivit längre och broderats ut före det att de fick sin skrivna form. Genom att skala bort det överflödiga och hitta den gamla kärnan kan man identifiera Pentateukens teman som: ledning ut ur Egypten, ledning in i förlovande landet, löften till patriarker, ledning i ökenen och uppenbarelsen på Sinai. Noth menar att det viktigaste temat och kärnan i Pentateuken är att Gud förde Israel, eller i varje fall några av Israels stammar, ut ur Egypten. Han menade att temana i sin orala tradition inte hade någon koppling utan den sammanhängande berättelsen kom först när Pentateuken skrevs ner.

Gerhard von Rad

Gerhard von Rad menar att den tidigaste formen av Hexteukens - han räknade Josua som Pentateukens fortsättning och upplösning - hittas i ( 5 Mos 25:5-9 När bröder bor tillsammans och en av dem dör utan någon son, ska den dödes hustru inte gifta sig med någon främmande man utanför släkten. Hennes svåger ska gå in till henne och ta henne till hustru och så uppfylla sin plikt som svåger. Och den förste son hon föder ska få den döde broderns namn, för att dennes namn inte ska utplånas ur Israel. Men om mannen inte vill gifta sig med sin svägerska, ska hon gå upp till de äldste i porten och säga: ”Min svåger vägrar att föra sin brors namn vidare i Israel. Han vill inte göra sin plikt som svåger till mig.” Då ska de äldste i staden där han bor kalla på honom och tala med honom. Om han står fast och säger: ”Jag vill inte gifta mig med henne”, då ska hans svägerska gå fram till honom inför de äldste och dra skon av hans fot och spotta honom i ansiktet och säga: ”Så gör man med den man som inte vill bygga upp sin brors hus.”
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ). Denna text innehåller alla viktiga episoter i Pentateuken: patriarkernas kallelse, slaveriet i Egypten, uttåget och erövringen av landet. von Rad menar att Yahvisten haft störst inflytande på Pentateuken genom att lägga till många detaljer i berättelserna. Den Yahvistiska Pentateuken fokuserade på två förbund, med patriarkerna och förbundet på Sinai. von Rad menar att Prästkällan integrerats i Pentateuken vid ett senare tillfälle. von Rad menar att Pentateuken formats av kombinationen av Yahivist och Prästkälla. von Rad ser löftet till Abraham och dess uppfyllelse som Pentateukens enande tema.

David Clines

Noth och von Rad försöker hitta Pentateukens tema genom att utforska dess tillkomst, från korta berättelser till dess slutgiltiga form. Clines, och många med honom, menar att detta låter detaljer ta fokus från helheten och att diakrona metoder lätt blir spekulativa. Clines menar att vi ska börja i textens nuvarande form eftersom det är den enda versionen vi säkert kan veta hur den ser ut. Där Noth och von Rad med “teman” menar viktiga händelser menar Clines att tema är “handling med emfas på konceptualiserad innebörd/mening”, det är författarens agende med att skriva verket. Clines menar att Pentateukens tema är det delvisa uppfyllandet av löftena till patriarkerna, Guds initiativ i en värld där människors egno initiativ får ödesdigra konsekvenser och bekräftelse av Guds ursprungliga tanke med människan. Liksom von Rad menar Clines att patriarklöftena innehåller tre komponenter: arvingar(folket), förbundet och relationen mellan Gud och människa och landet. Varje element är beroende av de andra.

1 Mos

Abraham - trons fader ( 1 Mos 12:1-3 Herren sade till Abram: ”Gå ut från ditt land och din släkt och din fars hus och bege dig till det land som jag ska visa dig. Där ska jag göra dig till ett stort folk. Jag ska välsigna dig och göra ditt namn stort, och du ska bli en välsignelse. Jag ska välsigna dem som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig ska jordens alla släkten bli välsignade.”
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ). Hans fundament är inte landet utan Gud som leder honom till hans nya hemland. Abraham är runt 80 år när han kallas. Abraham lämnar allt för att följa Gud.

Släkttavlorna blir en indelning för boken.

1 Mos: 22

Abraham räknade med att Gud skull uppväcka Isak ( Hebr 11:19-20 Abraham räknade med att Gud hade makt att till och med uppväcka från de döda, och därifrån återfick han honom också, bildligt talat. I tron gav Isak sin välsignelse åt Jakob och Esau för kommande tider.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ). Abraham hade fått löfte att det var genom Isak som hans avkomma skulle räknas ( Rom 9:7 och alla Abrahams avkomlingar är inte hans barn. Nej, det är genom Isak din avkomma ska räknas.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ). Abraham har litat på Gud, men också fått se Guds löften gå i uppfyllelse. Han hade fått sin son Isak trots att han trodde det var omöjligt.

2 Mosebok

Mose, som mördare, är temperamentsfull som person. Gud legitimerar inte mord, men kan använda mördare.

Abraham levde ca 1 800 f. Kr. Exodus äger run ca 1 400 f. Kr.

Pesach betyder gå förbi.

Uttåget kan ha skett över Aqaba-viken. Se Lennart Möller, The Exodus Case. Berättelsen i 2 Mos är en mikroskopisk variant av

Mose liv - vårt liv
Kallelsen - kallelsen, kap 3
Slaveriet - synden, kap 4 - 11
Röda havet - dopet, kap 12 - 14
Landet - himlen

Kap 25 - 40 om tabernaklet. Platsen där Gud bor.

3 Mosebok

Boken fokuserar mycket på prästtjänsten. Mycket av materialet är svårt att förstå för en nutida läsare. När vi läser om offer har vi svårt att visualisera, och svårt att se poängen, med det vi läser. Det kan även vara oklart hur relevanta texterna är för oss. Det är även svårt att veta hur texterna ska tolkas, hur påverkar de oss. Trots detta är 3 Mos en nyckel för att förstå nya testamentet.

Det är viktigt hur Israel lever eftersom de är Guds utvalda folk. Särskilt hur de uppträder i tabernaklet.

Hierarki:
Mänsklighet - Israeliter - Levi - Präster - Överstepräst
Världen - Israels land - Jerusalem/Tabernaklet - Det heliga - Det allra heligaste Vardagar - Högtider - Sabbaten - Den stora försoningsdagen

Offerlagar: kap 1 - 7

Fokuserar på prästernas tjänst till Gud. Offrena kan delas upp i fem kategorier:

• Brännoffer
  Det enda offret där man bränner hela djuret. Fokus är tillbedja till Gud, enom att offra visar du att du ger dig själv till Gud.
• Matoffer
  Görs som ett tillägg till det vanliga offret, eller som ett alternativ för de som inte har råd att offra boskap. I regel offras bröd.
• Gemenskapsoffer
  Görs för att fira ett bönesvar, eller för att ge ett löfte till Gud. Gemenskap mellan den som ger offer, prästen och Gud.
• Syndoffer
  Syndasoning, djuret får ta synderna för den som offrar. Prästen stänker blod på altaret, för att rena altaret som har blivit orent av folkets synd. Genom det blir folket förlåtet och relationen återställs till Gud.
• Skuldoffer
  Syndoffer renar synd, skuldoffer renar orenhet?

Vid alla offer är det viktigt att djuret är felfritt. Syftet med offren är att upprätthålla en god relation med Gud. Dessa offer skedde utöver offer som skedde vid särskilda tider på dagen eller året.

Prästerna: kap 8 - 10

Är centrum i boken och fokuserar på hur präster ska vigas. Berättar om när Mose prästviger Aron och Aron början sin prästtjänst. Arons söner, Nadabs och Abihus, tjänstgjorde på ett felaktigt sätt. Det gick då ut eld från Gud som dödade dem. Detta framhäver hur viktigt det är att Israel gör rätt i närvaron av en helig Gud. Jämför med Ananias och Safira ( Apg 5:1-11 Men en man som hette Ananias sålde med sin hustru Safira en egendom och smusslade sedan undan en del av betalningen, med hustruns vetskap. Han bar fram resten och lade det vid apostlarnas fötter. Då sade Petrus: "Ananias, varför har Satan fyllt ditt hjärta så att du ljög för den helige Ande och smusslade undan en del av pengarna för marken? Var den inte din så länge du hade den? Och när den var såld, var inte pengarna dina? Varför bestämde du dig i ditt hjärta för detta? Du har inte ljugit för människor utan för Gud." När Ananias hörde de orden föll han ner och dog, och stor fruktan kom över alla som hörde det. De yngre männen kom och svepte honom, bar bort och begravde honom. Omkring tre timmar senare kom hans hustru in utan att veta vad som hade hänt. Petrus frågade henne: "Säg mig, sålde ni marken för det beloppet?" Hon svarade: "Ja, för det beloppet." Då sade Petrus till henne: "Varför kom ni överens om att fresta Herrens Ande? Se, de som har begravt din man står vid dörren, och de ska bära bort dig också." Och plötsligt föll hon död ner vid hans fötter. När de unga männen kom in fann de henne död, och de bar bort och begravde henne bredvid hennes man. Stor fruktan kom över hela församlingen och över alla andra som hörde om det.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ).

Aron och hans söner blev prästvigda, och det är fortfarande så inom judendom. Arons släkt är alla leviter, men inte alla leviter är inte av Arons släkt. Alla leviter har en kallelse att ta hand om templet och tabernaklet, men bara Arons släkt hade kallelse till att bli präster.

Orenhet: kap 11 - 16

Fokuserar på prästernas tjänst till folket. Orenhet verkar ha att göra med liv och död, t ex att röra vid en död gjorde dig oren. Motsatt relaterar liv till renhet.

Att dela upp djur i rena och orena visar att Israels folk har en annorlunda ställning till Gud. Israel skulle inte äta som andra, för de var inte som andra. Många av orena djur är rovdjur, som alltså orsakar andra djurs död.

Offerdjur - Präster
Rena djur - Israels folk
Orena djur - Mänskligheten

Tre saker som orsakar orenhet:

• Barnafödande, kanske relaterat till blodförlust
• Hudsjukdomar
• Förlora kroppsvätska, blod eller säd

På den stora försoningsdagen så renar man, en gång per år, tabernaklet från folkets orenhet. Det genomförs ett syndoffrer på den stora försoningsdagen. Syndabocken fick ta folkets synd och orenhet och sedan skickade man ut bocken i öknen. Man fastade ett dygn från både mat och dryck.

Helighet: kap 17 - 28

Ni ska vara heliga, ty jag är heliga ( 3 Mos 19:2 Säg till Israels barns hela församling: Ni ska vara heliga, för jag, Herren er Gud, är helig.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ).

• Felaktiga offer och blodförtäring
• Förbjudna sexuella handlingar
• Helighetslagar - “Du ska älska din nästa som dig själv” ( 3 Mos 19:18 Du ska inte hämnas och inte hysa agg mot någon i ditt folk, utan du ska älska din nästa som dig själv. Jag är Herren.
  Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 )
• Straff
• Prästernas helighet
• Högtiderna
  • Påsk
  • Veckohögtiden (Pingst)s
  • Lövhyddohögtiden
  • Nyår
  • Den stora försoningsdagen
• Skådebröden
• Heliga år: Sabbatsår och Jubelår
• Välsignelser och förbannelser
• Löften, om man gett ett löfte till Gud

4 Mosebok

Pilgrimsboken. Är mer berättande än 3 Mos. Fokus är att göra sig redo för Kanaans land. Folkets klagan är återkommande i boken. Största krisen är i Kadesh när spejare rapporterar att de aldrig kommer klara att inta Kanaan.

Sinai: kap 1 - 10

• Folkräkning
• Leviternas uppgifter: Vaktar och flyttar tabernaklet
• Rening av lägret
  • hantering av misstänkt orenhet
  • den aronitiska välsignelsen ( 4 Mos 6:24-27 Herren välsigne dig och bevare dig. Herren låte sitt ansikte lysa över dig och vare dig nådig. Herren vände sitt ansikte till dig och give dig frid. Så ska de lägga mitt namn på Israels barn, och jag ska då välsigna dem.”
    Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 )
• Tabernaklets insida: Leviterna ordineras
• Folket redo att gå in i Kanaan

Vandning: kap 11 - 12

• En hoppfull start när folket tågar in i Kanaans land.
• Tre klagolåtar:
  • Folket: Vi har det dåligt ( 4 Mos 11:1 Folket började klaga högljutt inför Herren hur illa de hade det. När Herren hörde det, upptändes hans vrede och hans eld började brinna ibland dem och förtärde dem som var ytterst i lägret.
    Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 )
  • Folket: Vi har inget kött ( 4 Mos 11:4 Den blandade hopen som följde dem greps av stort begär, och även Israels barn började gråta igen och sade: ”Vem kan ge oss kött att äta?
    Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 )
  • Aron och Miriam: Invänder mot att Mose leder folket ( 4 Mos 12:2 De sade: ”Är Mose den ende som Herren talar genom? Talar han inte också genom oss?” Och Herren hörde det.
    Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 )

Kadesh: kap 13 - 19

• Spejarna (12 st - en av varje stam), landet flödade av mjölk och honung, men de blev rädda för kanaanéerna.
  • Otro på Gud och på löftet till Abraham. Folket blir rädda och tycker det verkar omöjligt.
  • Straffet: får vandra 40 år i öknen, folket vill dö i öknen och det är det de får göra också. Paulus varnar mot otro och hänvisar till ökenvandringen.
• Offerlagar (och hörntofsar)
• Uppror mot ledarskapet: Marken slukar upprorsmännen och det kommer en pest, Aron offrar för att stilla Guds vrede
• Den röda kvigan

Vandring: kap 20 - 21

• Vatten ur klippan: Mose får inte gå in i Kanaan
• Fiender besegras
• Folket klagar på maten - ormar kommer och biter dem - sätter upp en bronsorm för att bli botade (Jesus som kopparormen)

Moabs hedar: kap 22 - 36

• Bileam - välsignar Israel
• Folket tillber andra gudar
• Folkräkning
• Arvslagar och högtider
• Löfteslagar
• Midjaniterna besegras - “det första heliga kriget”
• Kanaans gränser
• Landets framtid: levitiska städer, fristäder (kunde fly hit om man gjort något fel, eller blivit falskt anklagad), Selofhabs döttrar

5 Mosebok

Skiljer sig från 2 Mos där fokus är att Gud ger lagen. I 5 Mos är det mer att Mose predikar och lägger ut lagen. Han uppmanar folket att hålla lagen. 5 Mos fungerar som ett förbundsdokument.

Predikan I - Repetition av Israels historia: kap 1 - 4

Ni har varit olydiga, men det finns en framtid. Håll lagen!

Predikan II - Utläggning av lagen: kap 5 - 28

Shema - judiska tronsbekännelsen ( 5 Mos 6:4-9 Hör, Israel! Herren vår Gud, Herren är en. Och du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft. Dessa ord som jag i dag befaller dig ska du lägga på hjärtat. Du ska inskärpa dem hos dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp. Du ska binda dem som ett tecken på din hand, och de ska vara som en påminnelse på din panna. Och du ska skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 )

Lagutläggning (många av punkterna har koppling till de 10 budorden):

• Tillbe inte på kanaanéernas heliga platser (som skydd mot avgudadyrkan)
• Avfall inte till andra gudar eller omoral
• Ren och oren mat samt tionde
• Skuld- och slavbefrielse på sabbatsåret
• Förstfödd boskap och olika högtider
• Auktoriteter (inkl kungen)
• Skydd av mänskligt liv
• Relationer mellan man och kvinna
• Ägande rätt
• Falskt vittnesmål
• Fuska i affärer
• Förbannelser och välsignelser

Predikan III - Förbundsförnyelse: kap 29 - 30

Håll lagen

Epilog - Moses sista dagar: kap 31 - 34

Mose uppmanar att läsa lagen vart sjunde år.

• Moses efterträdare utses vilket är Josua och Lagen.
• Moses sång
  • Gud är rättvis
  • folket är (ofta) illojala mot Gud
  • men Gud ska rädda dem
• Moses talar välsignelser över de tolv stammarna
• Moses dör

Josua

I judisk tradition benämns Josua och domarbuockerna de tidiga profeterna. Författaren är anonym, likt andra historiska böcker i GT. Frasen “tills denna dag” pekar på att det har gått en tid sedan händelserna ägde rum. Kan vara deutronomisten som skrivit boken.

Det finns en nära koppling till pentateukens tema och precis som 4 och 5 mosebok fokuserar Josua på landet.

Centrala teman är:

• landet
• Guds närvaro och trofasthet
• Israels lydnad (erövring förutsätter trohet till förbundet)
• Mose lag ( Jos 1:6-9 Var stark och frimodig, för du ska som arv åt detta folk fördela det land som jag med ed har lovat deras fäder att ge dem. Var bara stark och mycket frimodig så att du håller fast vid och följer all den undervisning som min tjänare Mose har gett dig. Vik inte av från den vare sig åt höger eller åt vänster, så ska du ha framgång vart du än går. Låt inte denna lagbok vara skild från din mun. Tänk på den både dag och natt, så att du håller fast vid och följer allt som är skrivet i den. Då ska du lyckas på din väg och då ska du ha framgång. Har jag inte befallt dig att vara stark och frimodig? Var inte rädd eller förfärad, för Herren din Gud är med dig vart än du går.”
  Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) ( Jos 23:6-8 Var nu mycket starka, så att ni håller och följer allt som är föreskrivet i Mose lagbok. Vik inte av därifrån, vare sig åt höger eller åt vänster, och ha inte gemenskap med dessa folk som fortfarande finns kvar här hos er. Nämn inte heller deras gudars namn eller svär vid dem eller tjäna och tillbe dem. Nej, håll er till Herren er Gud, så som ni har gjort ända till denna dag.
  Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 )
• Vila/ro ( Jos 1:13 ”Kom ihåg vad Herrens tjänare Mose befallde er när han sade: Herren er Gud ska låta er komma till ro och ge er detta land.
  Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) ( Jos 11:23 Så intog Josua hela landet, så som Herren hade lovat Mose. Och Josua gav det till arvedel åt Israel, efter deras avdelningar och stammar. Landet hade nu ro från krig.
  Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) ( Jos 14:15 Men Hebron hette tidigare Kirjat-Arba, efter den störste mannen bland anakiterna. Landet hade nu ro från krig.
  Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 )
• Josuas goda ledarskap som en förebild ( Jos 24:29 En tid härefter dog Herrens tjänare Josua, Nuns son, hundratio år gammal.
  Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ). Josua är Moses efterträdare, men är mer som en general och statsman. Han fördelar landet i samarbete med folkets äldsta och arbetar systematisk. Josua är också folkets andliga ledare, t ex med under som att gå torrskodda över Jordan och med att han förnyar förbundet med Gud.

Josue hetter först Hoshea, men får namnet Josua av Mose “Herren räddar” och det finns en koppling till Jesus här. Intåget i kaanan kan ses som en frälsning för Israels folk.

Intåget i Kanaan finns inte i utombibliska källor, men det behöver inte vara konstigt eftersom man skrev om sitt eget folks segrar. Arkeologin ger inget tydligt stöd till erövringen. På Merneptahs segerstele från 1200-talet så nämns Israel som ett besegrat folk.

Erövringen kan ha skett genom:

• fredlig infiltration - gradvis inflyttning
• erövring utifrån, det finns kanske några stöd för att många städer raserats vid denna tiden. Josua säger bara att tre städer förstörs. Ett annat stöd för teorin är att Josua bok själv tyder på detta, men det finns också retoriska överdrifter. Det finns en spänning mellan att inta landet och ta det i besittning. Det går att förstå som att Josua skildrar principiella och övergripande segrar som låg till grund för vidare erövring.
• lokala inhemska upprop

1-12 erövringen av landet

13-22 uppdelningen av landet mellan de olika stammarna

23-24 Josuas avskedstal och förnyelse av förbundet

Rut

Moabitiska Rut blir stammoder till David, vilket rimmar illa med en sentidare idealiserad bild.

Centrala teman:

• Gud leder i det vardagliga
• Guds trofasthet & mänsklig trofasthet
• främlingens plats i Israels historia
• utväljandet av David och hans familj

I judisk tradition placeras run inte efter domarboken utan placeras mellan ordspråksboken och höga visan och då en del av de fem festrullarna och läses under veckohögtiden.

Typologiskt kan det läsas ur ett kristet perspektiv med intressanta perspektiv på hedningar och Israel och att Moab friköper Rut.

Kungadömet i Israel

Samuelsböckerna

Skildrar en ny tid för Israel. En övergång av Gudstjänsten från Silo till Jerusalem. Man går från tillfälliga domare till kungar och från olika stammar till ett enat folk.

1 Sam 1-15 Samuel och Saul

1 Sam 16 - 2 Sam 8 Davidvs väg till makten

2 Sam 6-20 Davids regeringstid

Under kungadömet är profeternas roll vid hovet som Guds språkrör. Till exempel som Natan som tillrättavisar David efter hans affär med Batseba. Kungen har ett ansvar att lyda Guds vilja. Kungarna skildras negativt när de inte följer Guds vilja. Det är en monarki som förväntas vara underkastad Guds vilja och vägledning.

Guds löfte till David i kapitel sju lägger grunden för den fortsatta dynastin, men även till messianska förhoppningar och Israels teologi. Precis som förbundet med Abraham är detta inte ett villkorat förbund. De villkor som finns är för den närmsta tiden, men det messianska förbundet är ovillkorat. Det talas om kungen som Guds son. Och det finns en protomessianism i Guds löfte.

Historieforskning

Det finns generellt få arkeologiska bevis för David och Salomo. Dan-inskriften har haft störst betydelse som uar från 850-talet f.Kr. som talar om Davids hus och är ett historiskt bevis för kung David och hans dynasti. Det finns en lämning från en egyptisk farao som beskriven Negev som en Davids höjder.

Kungaböckerna

Sträcker sig över ca 500 år, från det att första templet byggs tills det att det rivs, från Israels storhetstid till katastrofen. Följer kungarna efter David, och ingen av dem lever upp till löftet som David fick av Gud. Efter varje kung så ger författaren en utvärdering av kungen på tre kriterier:

• Tillbad kungen Gud och inga andra gudar?
• Rensade han ut avgudar från Israel?
• Var han trogen förbundet?

Utifrån dessa kriterier fanns det inga bra kungar i Nordriket och 20 dåliga. I Juda fanns det åtta bra kungar och tolv dåliga.

• Guds särställning - ende guden som är värd tillbedjan, Israels otrohet leder till exilen
• Monarkins misslyckande; till skillnad från andra texter från främre asien så kritiseras kungarna, och profeterna säger åt kungarna vad de ska göra.
• Profetians roll; profetians uppfyllelse påverkas av mänsklig respons
• Sanna och falska profeter
• Löftet till David
• Löftet till Abraham?

Genre: En teoligks berättande historieskrivning
Skriven: Troligtvis någon gång mellan 560 f Kr och 538 f Kr Källor: Troligtvis flera källor, t ex varje kungs krönika

Redigering: Dtr 1 (pre-josianskt material: deteurenomisktiskt material) Dtr 2 (josia till exilen)

Invändningar är att motsägelsefulla texter kan förklaras på andra sätt, t ex genom narrativ spänning.
Kungaböckerna är faktisk en enhetlig text och källorna bakom kan vi inte spåra Många regenter nämns även i utombibliska källor Många historiska händelser stämmer överens med utombibliska källor Arkeologin bekräftar förekomsten av husgudar i Nordriket

1 Kung 1-11 Salamos regering

• David offentliggör Salomo kröning och uppmanar honom att hålla fast vid Gud, men samtidigt planerar de hur de ska mörda Salomos fiender.
• Salomo söker Gud i bön -> blir mycket vis och rik
• Salomo bygger templet, och ber om att Gud ska bo där Så fort han byggt klart templet börjar han göra dåliga val och gifter sig med kvinnor från andra folk, och tar med sig deras Gudar. Han blir rik, och har slavar till sina byggprojekt. Han följer inte riktlinjerna i 5 Mos 17:17-17. 1 Kung 10:26-28

1 Kung 12-16 Rikets delning

Salomos son Rehabeam blir kung i Sydriket och agerar som sin far och Nordriket gör uppror och separerar från sydriket. Jerobeam blir kung i Nordriket som kommer ha Samarien som huvudstad. Han bygger två tempel för att överträffa templet i Jerusalem. I varje tempel finns en guldkalv. “för Davids skull” finns det hopp för Juda

1 Kung 17 - 2 Kung 10 De två rikena; Elia och Elisa

Ahab är ond, både i sig själv, men också för att han tillåter det onda. Han är gift med de feniciska prinsessan Isebel som driver på att ta in baalsdyrkan. Som ett svar på ondskan kommer profeten Elia. Han är lite som en andra Mose därför att han möter Gud på Horeb. När han dör så dör han inte utan far upp till himlen i en vagn av eld, på samma sätt som man inte vet var Mose är begravd. Elia möter Baalsprofeterna på berget Karmel.

Hans efterträdare Elisa är lite som en andra Josua. Delar Jordan och slutför Elias uppdrag. Elisa plockar upp Elias mantel och ber om en dubbel arsvlott och gör sedan stora mirakler.

Jehu är en relativt god kung som får i uppdrag att döda Isebel, Ahab och Ahabs ättlingar så att Jerobeams ätt inte ska finnas kvar. Ska också döda baalsprofeterna och deras tempel. Han är den enda kungen i nordriket som inte är ond. Men hans våld blir för stort och efter honom så blir det massa kupper fram tills dess att Assyrien invaderar.

2 Kung 11-17 Israels sista tid

Kungarna är onda. Assyrien invaderar, deporterar och blandar befolkningen. ca 722 f Kr. Fallet beror på avgudadyrkan och att man inte varit trogen förbundet.

2 Kung 18-25 Judas tid

Hiskia var en jättebra kung som stoppade avgudadyrkan. Han sa att man skulle tillbe i Jerusalem, flörtade inte med Syrien. Följde Guds lag och när Assyrien invaderar så uppmanar Jesaja Hiskia att inte kapitulare, och Gud räddar också Jerusalem från den assyriska armén.

Manasse var en dålig kung som började med avgudadyrkan och att orena templet. Han offrade också barn.

Josia är en bra kung som reformerar, förnyar förbundet, utrotar avgudadyrkan och firar påsk. Men det räcker inte för att förhindra att Juda blir ockuperat av Egypten.

• Egypten ockuperar Juda
• Babylon tar över
• Juda gör uppror vilket leder till att folket förs bort i exil och templet förstörs 587

Krönikeböcker

Ungefär samma period som Kungaböckerna. Krönikeböckerna är mer optimistiska än kungaböckerna. Teman är David, Salomo och templet. Böckerna dateras till efter 450 f Kr.

1 Krön 1 - 9 Adam till återkomsten (släktregister)

Israel och Judas härkomst, med fokus på Davids ätt som ska leda till den messianska kungen. Kapitel 9 fokuserar på återkomesten för Juda och Benjamin men också Leviterna eftersom det är de som tjänstgör i templet.

1 Krön 10 - 2 Krön 9 David och Salomo

Saul är avfällingen och David är krigaren. David nämns i positivt ljus, hans problem nämns inte. Salomo nämns som den fredlige kungen, och inte heller hans problem nämns. David får instruktioner för att bygga templet. David är framställs typologiskt.

2 Krön 10 - 36 Rehabeam till återkomsten

Fokuserar på Judas kungar. Avslutas med att Koreshs edikt att judarna ska få återvända.

Esra - Nehemja

Ursprungligen en bok. Utspelar sig direkt efter krönikeböckerna och Koreshs edikt. Folket återvänder till Juda och bygger upp Jerusalems tempel och murar samt förnyar förbundet. Serubbabel leder folket tillbaka till Jerusalem.

• Koresh edikt och en förteckning över vilka som återvänder.
• Folket börjar bygga upp templet men när de byggt platsen för brännoffer och lagt grunden så grät de gamla för de hade sett det gamla templet som var mer storslaget. Tempelbygget mötte motsånd från folket som bodde i landet, och Persiens kung motsatte sig byggandet av murarna.
• Profeterna Haggai och Sakarja uppmanar folket att fortsätta byggandet av templet.
• Templet invigs, men de gamla blir gamla för de ser hur litet templet är. Det skrivs inte att Gud bor i templet.
• Esra tar upp problemen med blandäktenskap och folket omvänder sig delvis.
• Nehemja blir ledsen när han hör att Jerusalems murar ligger i ruiner och kommer tillabka för att bygga upp murarna. Han möter på motstånd, både internt och externt, men man lyckas bygga upp murarna.
• Esra föreläser lagen, folket ångrar sin synd och förbundet förnyas.

Dateras till åtminstone efter 430 f Kr. Många forskare tror att Nehemja skrev troligtvis det som tillskrivs honom i berättelserna.

Esra 1 - 6 Återkomst och tempelbygge

Esra 7 - 10 Esras uppdrag: Lagen och blandäktenskap

Nehemja 1 - 7 Jerusalemns murar återuppbyggs

Nehemja 8 - 10 Förnyelsen av förbundet

Nehemja 11-13 Invigning av murarna och andra reformer

Ester

Utspelar sig i Persien och är en diasporaberättelse om judars situationer i främmande länder. Ester är den enda bibelboken som aldrig nämner Gud. Är en fristående berättelse som inte nämner vad som händer i Juda.

I apokryferna finns det tillägg till Ester och Septuaginta har en något annorlunda version av Ester. Teologiska skillnaden är att i Septuaginta är det Gud som gör allt, till skillnad från SFB där Gud inte nämns. I Septuaginta finns det beskrivet visioner som liknar de som beskrivs i Daniels bok och kungen Ahasveros beskrivs som gudfruktig.

Det som talar för att Ester är en historisk text, och bara inte en allmänn berättelse, är att boken, så långt vi vet, är historiskt korrekt. En invändning mot att den är historisk är att det är många fantastiska sammanträffanden. En annan invändning är att 75 000 perser dödas, men det finns inga utombibliska bevis för det. Gengren liknar komedi, vilket också skulle tala mot att det är en historisk text.

Ester 1 - Drottning avstätts

Ester 2 - Ester blir drottning och Mordekai blir hjälte

Ester 3 - Hamans onda plan

Ester 3 - Esters dilemma

Ester 5 - Esters festmåltid

Ester 6 - Mordekais belöning

Ester 7 - Hamans död

Ester 8 - Judarnas upprättelse

Ester 9 - Purim

Ester 10 - Mordekais makt

Poesi

Job, Psaltaren, Ords, Pred, HV.

Innehållet är inte berättelser eller händelser i Israels historia utan är undervisning och förmedling av vishet och lovsång/böner

Skiljer sig i form och språko och är i huvudsak poesi och inte prosa

Men bygger på samma teologin med en Gud som är mottagare av böner och klagoropen. Litteraturen hanterar om samma ämnen som Torah, men gör det från ett individuellt perspektiv med mer nyanserad teologi. Litteraturen ger röst åt individens perspektiv och känslor.

Den poetiska formen uppmuntrar till eftertanke och begrundan. Psaltaren har en särställning som NTs mest citerade bok.

Vishetslitteraturen är en del av de poetiska böckerna. Ordet “vishet” är ett bredare begrepp i hebreiskt språkbruk än i svenska. Det kan relatera till ren hantverksskicklighet men också till andlig kunskap. Det är både praktisk och filosofisk kunskap. Det är livskunskap med nycklarna för att leva ett gott liv i ordets bredaste bemärkelse. Vishetslitteraturen är erfarenhetsbaserat lärande med observationer i livet och konsekvenser av mänskligt beteende. Vishetslitteraturen fokuserar “mer på vardagslivet än historien, mer på individen än nationen och mer på den personliga erfarenheten än πå den heliga traditionen.

Job, Ordspråksboken och Predikaren tillhör särskilt vishetslitteraturen och i alla tre böckerna används begreppet “vishet” frekvent men också “förståelse”, “intellekt”, “dårskap”. Några psalmer som 1 och 19 är också vishetslitteratur och även två apokryfiska böcker: Jesu Syraks Vishet och Salomos Vishet. Ibland betraktas Höga Visan som vishetslitteratur.

Vishetstraditionen i Israel kan ha två olika ursprung. Den första teorin är att man har påverkats av utländska traditioner. Det finns likheter med epyptisk och mesopotamisk vishetslitteratur, den litteraturen är äldre än den Israelitiska. Hoven hade täta förbindelser under monarkins tid, särskilt under Salomoms tid. Salomo utvecklar Israel som nation och de impulserna kom enligt denna skolan från just utländska kulturer. Oavsett så är det sannolikt att Israel påverkades av sina grannar.

Det finns också en inhemsk utveckling, att Salomo förknippas med vishet ( 1 Kung 4:32-34 Han författade 3 000 ordspråk och 1 005 sånger. Han talade om träden, från cedern på Libanon till isopen som växer ur väggen. Han talade om fyrfotadjuren, om fåglarna, om kräldjuren och om fiskarna. Från alla folk kom man för att höra Salomos visdom, från jordens alla kungar som hade hört talas om hans vishet.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) kan inte vara taget ur luften.

Vishetsförmedlingen skedde vid hovet. ( Jer 18:18 Men de sade: ”Kom, vi tänker ut planer mot Jeremia. För prästerna ska inte komma till korta med sin undervisning, inte den vise med sitt råd eller profeten med sitt ord. Kom, vi fäller honom med våra tungor och struntar i alla hans ord.”
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) ger intryck att “den vise” var en etablerad roll vid hovet. Det skedde också i hemmet och då berörde visheten vardagen i hemmet. Det berör lantbruks- och yrkeslivet. Mödrar nämns även på nångra ställen i lärarrollen. Den tredje platsen för förmedlingen var i skolor. Vi vet inte mycket om skolor i Israel, men vi vet att det fanns lärare och att de hade “skolor” där det bedrevs undervisning. Fader-son kan förstås bildligt som lärare-elev.

Det finns två typer av vishetslitteratur.

Den första är ordspråksvishet som är praktiskt, vardaglig, konkret, tillämpbar och allmängiltig. Den ger riktlinjer för ett rättfärdigt liv och rad för hur man ska få ett gott liv.

Den andra är reflekterande vishetslitteratur som finns i Job och Predikaren. Denna kategori är mer resonerande, reflekterande och diskuterande. Den brottas med de stora livsfrågorna och utmanar till fortsatt tänkande. Hanterar diskrepansen hur livet borde vara, eller hur jag vill ha det, och hur det faktiskt är.

Tre utmärkande drag för vishetslitteraturen i GT är:

1. Betydelsen av Gudsfruktan. ( Job 28:28 Och till människorna sade han: ”Se, att vörda Herren är vishet, att fly det onda är förstånd.”
   Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) ( Ord 1:7 Att vörda Herren är början till kunskap, men dårar föraktar vishet och förmaning.
   Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) ( Pred 12:13-14 Detta är slutsatsen, när allt blivit hört: Frukta Gud och håll hans bud, det gäller alla människor. För Gud ska föra fram alla gärningar vid domen, med allt som är fördolt, både gott och ont.
   Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) Både gudsnamnen Elohim och JHVH används i vishetslitteraturen, så det finns en tydlig koppling till resten av GT.

2. Skapelsens betydelse. Det finns inga profeter och Gud talar inte, utan det är mer en uppenbarelse genom skapelsen. Skapelsen bekar både på Guds makt, men också på människans litenhet och svaghet. ( Ord 3:19-20 Genom visheten har Herren lagt jordens grund, med förstånd har han berett himlen. Genom hans kunskap bröt djupets vattenmassor fram och molnen droppade av fukt.
   Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) ( Pred 3:11 Allt har han gjort skönt i sin tid. Även evigheten har han lagt i människornas hjärtan. Ändå kan de inte förstå Guds verk från början till slut.
   Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) ( Job 38:4 Var var du när jag lade jordens grund? Svara, om du vet och förstår.
   Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ).

3. Människans begränsade förmåga att förstå. ( Ord 3:5-7 Förtrösta på Herren av hela ditt hjärta, förlita dig inte på ditt förstånd. Räkna med honom på alla dina vägar, så ska han jämna dina stigar. Var inte vis i dina egna ögon, vörda Herren och undvik det onda.
   Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 )

Poetisk litteratur som genre

Poesi kännetecktas av ett stiliserat språk som ofta skiljer sig från prosan och ett konstlat språk som inte följer de normala reglerna för kommunikation. Poesi kännetecknas av täthet med korta meningar och strofer som uttrycker mycket med få ord. Poesi innehåller få partiklar och konjunktioner. Poesi använder ett rikt bildspråk och inbjuder till långsam läsning. Att läsa poesi är inte enbart en intellektuell övning utan berör som människor.

I hebreisk poesi finns det inget specifikt versmått, men ändå en återkommande rytm. Men den är inte så rigid som faktiska versmått. Hebreisk poesi saknar ofta ljudrim utan använder parallellism som “tankerim” och parallellism har också beskrivits som det stora kännetecknet av poesi (Robert Lowth). Hebreisk poesi representerar tal och ger mänskliga röster en skriftlig förkroppsling.

Tre sorters parallellism:

synonym parallellism: två raders uttrycker samma/liknande saker antitetisk parallellism: två raders innehål står emot varandra syntetisk parallellism

Refränger, upprepningar, kiasmer, akrostik och bildspråk.

Ordspråksboken

Innehåller två olika genrer, dels instruktion och sentensvishet. Det finns en stor skillnad mellan de första nio kapitlen och resten av boken. De första nio böckerna innehåller mer långa tal och instruktioner och senare delar av boken är sentensvishet.

Ordspråksboken går att se som en samling av olika samlingar av vishet.

Tillkomst och komposition

Är en antolog som innehaller en mängd olika texter från olika författare och frånolika distperioder.

Salomo är troligtvis initiativtagare och huvudsaklige medverkande/bidragande. Hiskias män samlade också ihop ordspråk och kanske var redaktörer. ( Ord 25:1 Dessa ordspråk är också av Salomo, samlade av Juda kung Hiskias män.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ). Det finns egyptiska paralleller där samlingens vishetslärare även tagit med material från andra lärare.

Man jämför ofta Ordspråksboken med epyptiern Amenemopes vishetsbok från 1 200 f Kr, t ex ( Ord 23:4 Slit inte ut dig för att bli rik, var klok nog att avstå.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ). En grupp av ordspråk med nära paralleller i Amenemope förkommer också i Ordspråksboken. Ordspråksboken kopierar inte, utan integrerar och anpassar materialet efter sin egen världsbild. Det är allmängods och inte teologi som kopierats.

Syftet med boken är att ge vägledning och utrusta till ett rättfärdigt liv. Det är religiös undervisning för vardagen, inte för sabbaten. Boken syftar till att forma en god karaktär med goda dygder och undvika laster. Vishet hör ihop med en villighet att tillrättavisas och undervisas. “Järn skärper järn”.

Ordspråken är korta och kärnfulla och är lätta att memorera. Ordspråken är flexibla och går att tillämpa i olika sammanhäng. De är också universella och är inte beroende av kultur. Ordspråken är situationsbundna ( Ord 26:4-5 Svara inte dåren efter hans oförnuft, då blir du själv som han. Svara dåren efter hans oförnuft, annars anser han sig vara vis.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ), sammanhanget avgör och det kräver en fingertoppskänsla för att avgöra när man ska tillämpa ett ordspråk.

Om ordspråk som lovar välgång beskriver inte det oundvikliga utan normen.

Boken innehåller inte bara etik utan även teologi ( Ord 1:7 Att vörda Herren är början till kunskap, men dårar föraktar vishet och förmaning.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ). Den personifierade Visheten står som representant för Gud själv. “Reglerna för det mänskliga livet har också de sitt ursprung hos Gud och därför är lagen och moralen goda.” - LarsOlov Eriksson.

Job

“Job is deeply moving incredibly complex” - Longman & Dillard

Job den rättfärdige och gudfruktige prövas av Anklagaren och får lida. Job är i dialog med sina vänner om sambanden mellan synd och lidande. Han blir både uppmuntrad och förmanad av dem.

Vilken genrer har boken? Drama, teodicé eller vishetsdebatt?

Det finns likheter i teman med andra främreorientaliska texter, men det finns också skillnader. Främst i teologi men även i sin koherens, poesi, omfattning och karaktärisering.

Man kan också beskriva Job som en historisk fiktion. Det finns en historisk kärna, men utan intentionen av att ha historisk precision. Det är svårt att tänka sig att Job och vänner talade på det poetiska sätt som det är nedskrivet.

Många argumenterar för en sen tillkomst baserat på bokens språk och form som mer liknar det man hittar i senare litteratur. Det finns också armeiska influenser. Men böcker kan revideras vilket kan tyda på en äldre källa eller grundmaterial. Att det finns utvecklade föreställningar om satan och en utvecklad angelologi kan tyda på Job är nedskriven senare i och med att det är först senare som denna teologi utvecklas. Men det är inte jättetunga argument och vi har inte så mycket information att göra antaganden från.

Om man synkront studerar själva berättelsen så beskrivs Job som en person som är ganska lik Abraham. Han är patriark i ett större hushåll där han också fungerar som präst. Detta pekar på att han levde före Sinaiförbundet eftersom det efter det var otänkbart att man själv skulle bära fram offer. Det står också att han levde 140 år efter sin upprättelse vilket är många år. Han var nog inte israelit utan levde i Us vilket låg i Edom.

Två frågor står i centrum för teologin. Varför får en rättfärdig person lida? Relaterar till frågon om sådd och skörd och vedergällningsteologi. Den andra frågan är vem är vis? Vissa forskare talar om olika teologier i boken men det kan också förstås som olika perspektiv på frågorna.

Jobs perspektiv är att han får lida fast han inte har syndat, och därför är Gud orättvis.

Elihu håller med de andra vännerna om att eftersom han drabbas så måste han ha syndat. Men han betonar också att Gud är transcendent och att han inte griper in eller talar till människor. Alla vännerna utgår från en mekanisk och rigid syn på sådd och skörd, men tolkar det baklänges och utgår från skörden. Eftersom Job skördar lidande måste det ha varit en dålig skörd. Men de har inte del av berättarens perspektiv och ser inte att Jobs lidande är ett prövande av hans trofasthet mot Gud.

Guds perspektiv är att Job är människa och därför begränsad i sin insikt. Gud är Skaparen och den ende Vise och han har kontroll. Job behöver omvända och ödmjuka sig.

Så även om det finns olika perspektiv så finns det bara en teologi i boken.

Predikaren

Predikaren behandlar frågan om meningen med livet och ger en generellt ganska pessimistisk syn. Predikaren på hebreiska betyder “samlaren”. För att förstå boken måste man skilja på Predikaren som karaktär och som bok. I engelska så är det olika ord för dem men i svenska så är det samma.

Som genrer går det att beskriva som ett testamente i stil med egyptiska kungliga testamente. Men det är nog mer träffande att beskriva det som en självbiografisk, beskrivande, vishetslitteratur.

Olika tolkningar:

1. Salomos självbiografi och hans omvändelse. Detta är det traditionella synsättet men det finns problem med det. De historiska böckerna antyder inte att Salomo skulle omvänt sig. I Predikaren står det “när jag var kung i Jerusalem”, det blir märkligt om Salomo säger det för det fanns aldrig någon tid då han inte var kung. Predikaren beskriver sig själv som visare än alla kungar som regerat i Jerusalem, vilket antyder att det funnits många kungar och inte bara David.
2. Boken är, en anonym vishetslärares, undervisning. Detta är de flesta bibelforskares uppfattning. Det finns många åsikter om boken är sammansatt av flera redaktörer.
3. Boken Predikaren är en korrigering av karaktären Predikarens undervisning. Liknande Jobs bok att det finns två olika perspektiv. Så bokens författare både presenterar Predikarens undervisning, men argumenterar också mot den.

Teman är att livet är förgängligt, alltså att: det är meningslöst, irrationellt, obegripligt och temporärt.

Utifrån det kan man dra olika slutsatser. En del forskare menar att detta är ett motsägelsefullt budskap och som går mot andra budskap i Gamla Testamentet. Både en intern och extern motsägelsefullhet i boken. Men det finns paralleller i Job, Psaltaren och Jeremia där Guds rättvisa ifrågasätts.

Ett annat perspektiv är att det är ett begripligt budskap utifrån två olika perspektiv. Delvis utifran livet under solen, utan Gud och ett annat perspektiv utifrån ett liv i Gudsfruktan. Hieronomus skriver när har ger råd för hur man ska läsa böcker: “From the Preacher let her gain the habit of despising the world and it vanities.”

Ett tredje perspektiv är att det är ett felaktigt budskap, men en korrekt beskrivning av tillvaron utan Gud (t ex Tremper Longman).

Höga Visan

Vad är Höga Visan?

En linje är att HV är ett poetiskt drama. Antingen med två karaktärer: Salomo och sulamititiskan, eller med tre karaktärer: Salomo, sulamitiskan och en herde.

En annan linje är att det är en antologi av kärleksdikter. Det finns tydliga paralleller med egyptiska kärleksdikter: syster, rollspel, liknande jämförelser och komplimanger. Egyptiska kärleksdikter är dock monologer medans HV är dialoger. Problemet med denna teorin är att det är svart att avgränsa dikterna och finna struktur.

De flesta forskare betraktar HV som kärleksdikter.

Salomo skulle kunna vara författare ( HV 1:1-2 Sångernas sång av Salomo. Kyss mig med kyssar av din mun! Din kärlek är ljuvare än vin.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) vilket stämmer väl med ( 1 Kung 4:29-34 Gud gav Salomo vishet och mycket stort förstånd och kunskap så rik som sanden på havets strand. Salomos vishet var större än alla österlänningars vishet och alla egyptiers vishet. Han var visare än alla andra människor, visare än esraiten Etan och Mahols söner Heman, Kalkol och Darda. Hans namn var känt bland alla hednafolk runt omkring. Han författade 3 000 ordspråk och 1 005 sånger. Han talade om träden, från cedern på Libanon till isopen som växer ur väggen. Han talade om fyrfotadjuren, om fåglarna, om kräldjuren och om fiskarna. Från alla folk kom man för att höra Salomos visdom, från jordens alla kungar som hade hört talas om hans vishet.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) och det kulturella sammanhanget. Det som talar mot denna teori är att Salomo benämns mer som objekt och inte som författare. ( HV 8:11-12 Salomo hade en vingård i Baal-Hamon, en vingård som han lämnade åt väktare. Tusen siklar silver fick man ge för dess frukt. Min egen vingård tillhör mig. Tusen tillhör dig, Salomo, och tvåhundra dem som vaktar dess frukt.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) förlöjligar Salomo. Om det är en antologi talar det mot en författare. Man kan tro att HV är skrivet för Salomo, men att några dikter är skrivna av honom.

Historiskt har boken tolkats allegoriskt så att den handlat om kärleken mellan Gud och hans folk. Denna tolkning dominerade från 100-talet till 1800-talet. Rabbi Aqiba samt Origenes och Hieronymus förde fram denna tolkningen. Om den inte ska förstås allegoriskt, varför har den då kanoniserats?

Från 1800-talet börjar man göra bokstavliga tolkningar att HV handlar om kärleken mellan man och kvinna. Dramateorin är då utspridd. Arkeologiska fynd av egyptiska kärleksdikter har också gett stöd för teorin. Det finns också likheter med sentida arabiska bröllopstraditioner i Syrien där “wasf” är lovprisning av bruden och brudgummens fysiska skönhet. Det har även förekommit kultiska/sakrala och feministiska tolkningar.

Det finns två nivåer av teman. Det finns en primär bokstavlig förståelse; den sinnliga och passionerade kärleken mellan man och kvinna som en viktig del av vår tillvaro. “a frank celebration of the joys of human love and sexuality.” (Lucas). HV blir ett upprättande av kärleken efter den negativa beskrivningen som finns efter syndafallet. I HV hittar vi en berättelse som bejakar männsklig kärlek och passion.

Den sekundära allegoriska förståelsen är kärleken mellan Gud och hans folk. Äktenskapet är en vanlgig beskrivning i GT mellan Gud och Israels folk.

Klagovisorna

En reaktion på Jerusalems förstörelse 587 f Kr vilket sätter ord på det enorma fysiska, psykiska och andliga förödelsen. Staden förstördes, människor dog och fördes bort i fångenskap och templet plundrades och brändes ned.

Det finns ingen uppgift i texten om författare, men Jeremia kan ha varit författare då det finns paralleller med hans bok. Boken placeras i ketuvim och inte efter Jeremia som den gör i vår bibel. I Septuaginta placerades boken efter Jeremia. Utifrån den livliga beskrivningen och de uppriktiga känslorna är det sannolikt att boken författats kort efter Jerusalems förstörelse.

Det finns fem sånger i boken och är gemensamma klagosånger och böner. De utrycker klagan efter ett militärt nederlag och det finns likheter med mesopotamisk klagan, t ex statsklagan kort efter riket Ur III (2004 f Kr).

Det finns en kännetecknande rytm i det att första raden är längre än den andra (haltande rytm). Nationen representeras av en övergiven kvinna/änka och en förföljd man.

De fem sångerna motsvaras av kapitelindelningen. De har en alfabetiskt struktur och fyra av dem är akroistiska. Den sista versen har 22 verser. Det finns en emotionell struktur med klimax i mitten av tredje kapitlet där ett tydligt hopp uttrycks ( Klag 3:22-33 Det är Herrens nåd att det inte är ute med oss, att det inte är slut med hans barmhärtighet. Den är ny varje morgon, stor är din trofasthet. Herren är min del, det säger min själ, därför hoppas jag på honom. Herren är god mot dem som väntar på honom, mot den själ som söker honom. Det är gott att i stillhet hoppas på hjälp från Herren. Det är gott för en man att bära ett ok i sin ungdom. Må han sitta ensam och tyst när han lägger det på honom. Må han sänka sin mun i stoftet, kanske finns det ännu hopp. Må han vända kinden mot den som slår honom och låta sig mättas av hån. Herren förkastar ju inte för evigt. Om än han bedrövar förbarmar han sig i sin stora nåd, för det är inte av hjärtat han plågar och bedrövar människors barn.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ).

Syftet med boken var att bearbeta det gemensamma lidandet och att brottas med Gud. Är det som hänt rättvist? Syftet verkar också vara att visa på att folket måste inse att detta är Guds straff över Jerusalem. Gud ligger bakom katastrofen men det är p g a Israels avfall ( 5 Mos 28:1 Om du lyssnar till Herren din Guds röst, genom att noggrant följa alla hans bud som jag i dag ger dig, så ska Herren din Gud upphöja dig över alla folk på jorden.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ). Syftet är också att väcka omvändelse och bön. Till sist är det att påminna om Guds trofasthet och barmhärtighet.

Profeterna

hebr. nabi - talare, taleperson (kan ev betyda “en som har kallats”)
grek. prophetes - pro - före, tala - “phe”. Först rumsligt sedan temporalt.

Gamla testamentets profeter var lika mycket sanningstalare i en specifik socio-historisk kontekt som de förutsade framtiden.

I judisk tradition finns det tidiga, ibland kallade skriftlösa, och senare profeter. De tidiga är de som inte har egna profetböcker utan står omskrivna i Josua, Domarboken, Samuels- och Kungaböckerna. De senare profterna sträcker sig från Amos på 700-talet till Malaki på 400-talet.

Abraham är den förste som kallas profet, i koppling till hans förbönstjänst. Mose är en prototyp för profeter, samtidigt som han har en roll som laggivare som tidigare profeter inte har. Mirjam benämns som profetissa. Andra kvinnliga profeter är Deborah, Hulda och Jesajas fru.

Med Samuel så får profettjänsten en högre ställning. Han har dubbla roller som domare och profet. Profeter kallades också för siare.

Natan är hovprofet under Davids tid, och det nya är att profeten är tydligt kopplad till hovet vilket är vanligt under det delade rikets tid.

Med Elia får det profetiska orden en särställning genom Elias tjänst som teolog.

Under 700-talet framträder skriftprofeter och det blir under 600-talet ett etablerat “ämbete”.

Sanna och falska profeter:

1. Ordet går i uppfyllelse, 5 Mos 18:20-22, Jer 28:2-9
2. Trohet mot Herren (god teologi). 5 Mos 13:1-5
3. God karaktär, mika 3:9-12, jer 6:13-14

Profeter är inget unikt för Israel utan finns andra religioner i främre orienten. T ex Mari (1700-talet) och Assyrien (700-600 talet). Oraklet i Delfi är känt från början av 1000-talet f Kr. Filistéerna fråga spåmän innan de skulle ta viktiga beslut. Det som skiljer ut Israel är att profeters förkunnelse skrevs ner och att man var mån att bevara budskapet. Israels profeter har en betoring på skuld, straff, omvändelse och frälsning, i övriga kulturer pratade profeter mer om kult och politik.

I GT finns det kritik mot andra folks profeter som 5 MOs 18:14, Jer 27:9. Det finns en tvetydig inställning till drömmar i GT (Josef och Jer 23:25-29). Det talas oftare om visioner i GT.

Extasen var central hos andra folk (1 Kung 18:29, Jer 28:7). I GT förknippas det med Guds Ande (1 Sam 10:10), inte med mänsklig påverkan. Profetia i GT är nära förbundet med Guds Ande (4 Mos 11:25, Neh 9:30, Sak 7:12, Hes 37:9-10).

Profeten var kunde vara en enstöring, och utstött av samhället, men kunde också vara en integrerad del av etablissemanget. Tidigare forskare menar att profeterna var skilda från templet och gudstjänstlivet på grund av den kritiken de förmedlade. Senare forskare tror att så inte var fallet utan att kritiken var mot etiken, inte mot kulten i sig. Just det att profeterna skrevs ner och hålls högt tyder på att det fanns många anhängare till profeterna.

Från Gud

Profeternas budskap var från Gud och budbärarformeln, “Så säger Herren…” förekommer ofta. Det finns ett nära samband mellan Guds ord och Guds handlingar, (Jer 1:9-10 och Jes 55:10-11). Profeterna påminner om kungliga budbärare (Jes 36:4). Auktoriteten hör samman med avsändaren. Kallelsen bemyndigar profeten.

Till samtiden

“The prophet, speaking for God, analyzes the current context and announces the consequences of continuing current beheavior.” (Stevens)

• Trohet mot Herren, kritik av avgudadyrkan och politiska allianser som bottnar i förbundstrohet
• Rättfärdighet och rättvisa, kritik av sociala/ekonomiska orättvisor, tex Amos 8:4-6, bottnar i lagen
• Enhet mellan tillbedjan och livsstil, ( Amos 5:23-24 Ta bort dina sångers buller ifrån mig, jag vill inte höra ditt strängaspel. Men låt rätten flöda fram som vatten och rättfärdigheten som en ständigt rinnande ström.
  Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 )

Profeten avslöjar samtiden när folket och ledarskapet handlar fel.

Om framtiden

• Eskatologiska inslag
• “Herrens dag”
• Ett centralt tema i profettexterna är den framtida Kungen och det framtida Kungariket.
• Tidsperspektiven smälter samman. Det finns inte en precision som ger alla detaljer, profeten ser framtiden men utifrån ett begränsat synfält. Det kan finnas en progressiv uppfyllelse av profetior.

Formkritiska perspektiv

Kallelseberättelser (M. Stevens)

1. Medvetenhet om Guds närvaro
2. Identifiering av personen som Guds profet
3. Profetens respons (ofta negativ)
4. Guds bekräftelse vinner över invändningarna

Domsorakel

• rapport som visar grunden för anklagelsen och att straffet är rättfärdigt
• “ve-orakel” - hör samman med dom över hedningarna
• rättegångstal/disputation - juridisk process mot Gud ( Mika 6:1-2 Hör vad Herren säger: Res dig och gå till rätta inför bergen och låt höjderna höra din röst. Hör Herrens anklagelse, ni berg, ni jordens fasta grundvalar, för Herren anklagar sitt folk och går till rätta med Israel.
  Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 )
• Ofta varning/möjlighet till omvändelse ( Jer 18:7-8 Ena gången talar jag om ett folk och ett rike att jag tänker rycka upp, bryta ner och förgöra det. Men om folket som jag talat om vänder om från sin ondska, ångrar jag det onda som jag hade tänkt göra mot dem.
  Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 )

Frälsningsorakel

• hopp om upprättelse efter dom och fall
• ingen rapporter, grund eller motivering för räddningen utan det är en gåva av nåd
• blickar inte bakåt utan framåt. Det är något nytt, men utifrån det gamla, till exempel ett nytt förbund, ny David, nytt tempel, nytt exodus.

Symbolhandlingar

( Hos 1:2 Detta är början av Herrens ord genom Hosea. Herren sade till honom: ”Gå och skaffa dig en otrogen hustru och barn till en otrogen hustru, för landet har varit otroget och övergett Herren.”
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) ( Hes 12:2-11 ”Människobarn, du bor mitt ibland ett upproriskt folk. De har ögon att se med, men ser inte. De har öron att höra med, men hör inte, eftersom de är ett upproriskt folk. Människobarn, gör dig i ordning för att gå i landsflykt. Gå i landsflykt inför deras ögon på ljusa dagen, vandra bort från din plats till en annan ort inför dem. Kanske ska de då inse att de är ett upproriskt folk. För ut ditt bohag på ljusa dagen inför deras ögon, som om du skulle gå i landsflykt. Ge dig i väg på kvällen så att de ser dig, så som landsflyktiga gör. Inför deras ögon ska du göra en öppning i väggen och föra ut bohaget genom den. Lyft sedan upp det på axeln inför deras ögon och för bort det när det har blivit mörkt. Täck över ditt ansikte, så att du inte ser landet, för jag gör dig till ett tecken för Israels hus.” Jag gjorde som jag hade blivit tillsagd. På ljusa dagen förde jag ut mitt bohag, som om jag skulle gå i landsflykt. På kvällen gjorde jag med handen en öppning i väggen, och när det hade blivit mörkt förde jag ut mina saker genom den och bar dem på axeln inför deras ögon. Nästa morgon kom Herrens ord till mig: ”Människobarn, har inte Israels hus, detta upproriska släkte, frågat dig: Vad är det du gör? Svara dem då: Så säger Herren Gud: Detta budskap gäller fursten i Jerusalem och alla dem av Israels hus som är i staden. Säg: Jag är ett tecken för er. Såsom jag har gjort, så ska det gå dem. De ska vandra bort i landsflykt och fångenskap.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) ( Jer 32:6-7 Jeremia sade: ”Herrens ord kom till mig. Han sade: Se, Hanamel, din farbror Shallums son, ska komma till dig och säga: Köp min åker i Anatot, för du har inlösningsrätt att köpa den.”
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 )

Profetgenrer

Har tre huvudformer:

• rapporter
• profetiskt tal
• böner

Profetior förmedlades ofta i poetisk form. Anledningar till det kan vara att ett färgstarkt språk skulle ge dem uppmärksamhet hos folket. Det underlättade också muntlig tradering av profetiorna. Poesins kraftfullhet och expressivitet lämpar den väl för att tala om Gud.

Profetior har oftast inte en kronologi utan istället en tematisk struktur. Först kommer domsorakel följt av frälsningsorakel.

Tillkomst

Vi vet inte särskilt mycket om böckernas tillkomst. Förkunnelsen var först muntlig och skrev ned i ett senare skede. Profetiorna skrevs ner av profeten själv ( ( Jes 8:16 Knyt ihop vittnesbördet och försegla undervisningen bland mina lärjungar.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ), ( Jes 30:8 Gå nu och skriv detta på en tavla inför dem och nerteckna det i en bok, så att det bevaras för kommande dagar, alltid och för evigt.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 )), en sekreterare ( ( Jer 36:4 Då kallade Jeremia till sig Baruk, Nerias son, och efter Jeremias diktamen skrev Baruk ner i en bokrulle alla de ord som Herren hade talat till honom.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ), ( Jer 36:32 Då tog Jeremia en annan rulle och gav den till sekreteraren Baruk, Nerias son. Och han skrev efter Jeremias diktamen ner i den allt som hade stått i den bokrulle som Juda kung Jojakim hade bränt upp i eld. Och till detta lades många liknande ord.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 )), eller av profetens lärjungar.

Flera forskare ser inte profetböckerna som böcker i vår mening, utan som en levande tradition som skrivits ned och bearbetats under lång tid efter profetens död och skulle sakna en enskild författare (Åke Viberg, Gud och det utvalda folket).

Andra menar att det är troligt att profetiorna skrevs ned direkt med tanke på vikten man fäste vid budskapet och dess spridning (McConville).

Jesaja

Den mest omfattande boken i GT vad gäller teolgiskt omfång. Jesaja hade en stor betydels för den tidiga judedomen. Han var först bland skriftprofeterna och omnäms i Syr 48:17-25. Jesaja finns i många kopior bland Dödahavsrullarna. Jesaja hade också stor betydelse furo kristologi och kerygmat i den tidiga kyrkan.

Författarskap

1. O6 lika böcker och profeter med två eller tre Jesajor.

• Döderlein (1789) och Eichhorn (1783).

• kap 40-55 förutsätter ett annat historiskt sammanhang (exilen) än 1-39

• teologinka skillnader: 1-39 talar om en davidisk jung, 40-55 om “Herrens tjänare”

• skillnader i språk och stil, t ex trösta och vakna samt ordlekar som inte finns i andra delen

• “Jesaja” nämns inte i kap 40-66

• många forskare menar även att kap 56-66 har en särprägel

• kap 1-39 - Jesaja (700-talet)

• kap 40-55 - Deuterojesaja (i exilen)

• kap 56-66 - Tritojesaja (efter exilen)

2. En bok med en profet

• Jesaja, som lever på 700-talet, är upphovsman till hela boken
• rådande hållning fram till 1800-talet
  1. tematisk och vokabulär enhetlig i hela Jesaja bok (Israels helige, och specifik formulering istället för budbärarformeln) (Wargalioth, Motyer)
  2. senare profeter som Jeremia, Sefanja och Nahum uttrycker liknande tankegångar som de som finns i kap 40-66.
  3. En bok/profet i tidig judisk och kristen tradition (Syr 48:22-25, Joh 12:41, Apg 8:28)
  4. Jes 1:1 är en överskrift till hela boken, och att 40-66 skulle vara anonyma är osannolikt

3. En bok - redigerad av Jesajas lärjungar

• vanligaste synsättet - man tillskriver kap 40-66 Jesajas lärjungar eller “skola” (Jes 18:16-18)
• 40-66 har aldrig varit en självständig del, utan växt fram genom en komplicerad, redaktionell process utifran 1-39 - därför finns det enhetlighet mellan de olika delarna
• lärjungarna bevarade Jesajas minne och tillämpade hans pespektiv/profetior på senare tillfällen/infogade nya profetior
• “Sådana bearbetningar och redationker av profetisk text bör ses som en aktualisering, inte som en förvrängning, av det ursprungliga profetiska budskapet.”

Historiskt sammanhang

• Jesaja var verksam under andra hälften av 700-talet och början av 600-talen f Kr samtidigt som de judiska kungarna Ussia, Jotam, Ahas, Hisika och möjligtvis även Manasse.
• tiden präglades av politiska hot, när Tiglat-Pileser III (regerade 745-732) blir kung i Assyrien så expanderar riket vilket leder till syrisk-efraimitiska kriget. Israel och syrien anfaller Juda. Ahas söker då hjälp från Assyrien i det kriget. Juda blir en vassalstat under Assyrien.
• andligt/moraliskt förfall - Ahas dyrkar avgudar och offrar sin son till Molok (2 Kung 16:3)

Påstådda senare delen av Jesajaboken:

• under 600-talet försvagas assyrierna och Babylon tar över - 587 erövrar man Jerusalem
• under mitten av 500-talet utmanan Kyros babyloniska riket - 539 tar han över makten och bortförda folk får då flytta hem

Struktur

1-12 Dom och upprättelse över Israel/Jerusalem
13-35 Dom över främmande nationer
36-39 Hiskias politik/övergång från krisen under assyrierna till exiltid och senare tider 40-66 Framtida välsignelser för Guds folk

Geografisk struktur: Börjar och slutar med Jerusalem/Guds berg/tempel som hela världens centrum (2:1-3, 66:1-20), i mitten av boken ligger staden öde/i ruiner

Teologi

Jesaja har benämnts som GT:s teolog. Det finns ett par viktiga teologiska huvudtankar

1. Guds helighet

• “Israels helige” som ett namn på Herren förekommer ofta
• profetens kallelse (kap 6) är en nyckel till bokens budskap: Guds helighet och dess konsekvenser; Guds transcendens och suveränitet; domen som den nödvändiga konsekvensen av synden; frälsning av syndaren genom rening och försoning.

2. Guds frälsning

• “Jesaja” betyder “Herren ska rädda” eller “Herren är frälsning”

• centralt i kap 40-55

• Herren är den ende som kan rädda och frälsa

  • till skillnad från kungar och andra gudar ( Jes 43:11-12 Jag, jag är Herren. Förutom mig finns ingen frälsare. Det är jag som har förutsagt och frälst och förkunnat, ingen främmande gud ibland er. Ni är mina vittnen, säger Herren, och jag är Gud.
    Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 )
  • relaterar till Gud som Skaparen
  • relaterar till Guds rättfärdighet ( Jes 56:2 Salig är den människa som gör så, den människoson som håller fast vid det, som tar vara på sabbaten och inte ohelgar den, som avhåller sin hand från att göra något ont.
    Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 )
  • relaterat till “Guds arm” (52:9-10, 53:1)
  • relaterar till “Herrents tjänare” (49:6)

• Vidgad omfattning av frälsningen

  • nytt exodus, där tidigare exodus är ett mönster för Guds kommande frälsning ( Jes 43:18-19 Tänk inte på det som har hänt, bry er inte om det som var förr. Se, jag gör något nytt. Redan nu visar det sig. Märker ni det inte? Jag ska göra en väg i vildmarken och strömmar i öknen.
    Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 )
  • inte bara Israel, utan även hednafolken ( Jes 45:22 Vänd er till mig och bli frälsta, ni jordens alla ändar, för jag är Gud och det finns ingen annan.
    Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ), ( Jes 49:6 han säger: Det är för lite att du bara är min tjänare som upprättar Jakobs stammar och för tillbaka de bevarade av Israel. Jag ska sätta dig till ett ljus för hednafolken, för att du ska bli min frälsning ända till jordens yttersta gräns.
    Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 )
  • inte bara temporär räddning i det historika skeendet, utan evig räddning ( Jes 51:6 Lyft er blick till himlen och se på jorden därnere, för himlen ska försvinna som rök och jorden nötas ut som en klädnad. Dess invånare ska dö som mygg. Men min frälsning ska bestå för evigt, min rättfärdighet ska inte brytas ner.
    Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 )
  • dubbelt perspektiv på Jerusalem - återupprättad stad för judarna och centrum för alla jordens folk. Det återupprättade Jerusalem och den framtida stad som förkroppsligar Guds rättfärdighet kan inte skiljas från varandra.

• Kvarlevan

  • en grupp som överlever en katastrof/Guds dom som blir kärnan för Guds folks fortsättning
  • förklarar spänningen mellan Guds helighet och Gud som frälsare

• Guds majestät/kunglighet/suveränitet

  • kontrast mellan Herren och politiska storkungar med sikte på att övertyga om att Gud styr över mänsklig historia.
  • kontrast mellan Herren och andra gudar

• Det messianska hoppet

  • tre olika bilder för messias (Motyer)
    1. Kungen, profetior om ett upprättande av Davids dynasti utifrån “Davidsteologin”. ( 2 Sam 7:1-14 När kungen nu satt i sitt hus och Herren hade gett honom ro från alla hans fiender runt omkring, sade han till profeten Natan: ”Här bor jag i ett hus av cederträ, medan Guds ark bor i ett tält.” Natan sade till kungen: ”Gå och gör allt som ligger på ditt hjärta, för Herren är med dig.” Men den natten kom Herrens ord till Natan: ”Gå och säg till min tjänare David: Så säger Herren: Skulle du bygga mig ett hus att bo i? Jag har inte bott i något hus från den dag jag förde Israels barn upp ur Egypten ända till i dag, utan jag har flyttat omkring i ett tält, i ett tabernakel. Har jag någonsin där jag flyttat omkring med alla Israels barn talat och sagt så till någon enda av Israels stammar, någon som jag satt till herde för mitt folk Israel: Varför har ni inte byggt mig ett hus av cederträ? Nu ska du säga så till min tjänare David: Så säger Herren Sebaot: Det var jag som hämtade dig från betesmarken där du följde fåren, till att bli furste över mitt folk Israel. Jag har varit med dig på alla dina vägar och utrotat alla dina fiender för dig, och jag ska göra dig ett stort namn, som de största namnen på jorden. Jag ska bereda en plats åt mitt folk Israel och plantera det så att det får bo kvar och inte oroas mer. Onda människor ska inte förtrycka det mer som förr, sedan tiden då jag satte domare över mitt folk Israel. Jag ska låta dig få ro från alla dina fiender. Nu förkunnar Herren för dig att Herren ska bygga ett hus åt dig. När din tid är slut och du vilar hos dina fäder ska jag efter dig upphöja din avkomling som ska utgå ur ditt liv, och jag ska befästa hans kungadöme. Han ska bygga ett hus åt mitt namn, och jag ska befästa hans kungatron för evigt. Jag ska vara hans far och han ska vara min son. Gör han något orättfärdigt ska jag straffa honom med människors ris och med plågor som drabbar människors barn.
       Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ). ( Jes 9:1-7 Men det ska inte vara nattsvart mörker där ångest nu råder. Förr i tiden lät han Sebulons och Naftalis land vara föraktat, men i kommande dagar ska han ge ära åt trakten längs havsvägen, landet på andra sidan Jordan, hednafolkens Galileen. Det folk som vandrar i mörkret ska se ett stort ljus, över dem som bor i dödsskuggans land ska ljuset stråla fram. Du förökar det folk som du inte gett stor glädje. De ska glädjas inför dig som man gläds under skördetiden, som man jublar när man delar byte. För du ska bryta deras bördors ok, deras skuldrors käpp och deras plågares stav, som på Midjans tid. Ja, varje stövel buren i stridslarm och varje mantel vältrad i blod ska brännas upp och förtäras av eld. För ett barn blir oss fött, en son blir oss given. På hans axlar vilar herradömet, och hans namn är: Under, Rådgivare, Mäktig Gud, Evig Far, Fridsfurste. Så ska herradömet bli stort och friden utan slut över Davids tron och hans rike. Det ska befästas och stödjas med rätt och rättfärdighet från nu och till evig tid. Herren Sebaots lidelse ska göra detta.
       Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) ( Jes 11:1-10 Men ett skott ska skjuta upp ur Ishais avhuggna stam, en telning från hans rötter ska bära frukt. Över honom ska Herrens Ande vila, Anden med vishet och förstånd, Anden med råd och styrka, Anden med kunskap och vördnad för Herren. Han ska ha sin glädje i vördnad för Herren. Han ska inte döma efter vad ögonen ser eller avgöra efter vad öronen hör, utan han ska döma de fattiga med rättfärdighet och med rättvisa skaffa rätt åt de ödmjuka på jorden. Han ska slå jorden med sin muns stav, döda de ogudaktiga med sina läppars ande. Rättfärdighet ska vara bältet runt hans midja, trofasthet bältet om hans höfter. Vargar ska bo tillsammans med lamm, leoparder ligga bland killingar. Kalvar och unga lejon och gödboskap ska vara tillsammans, och en liten pojke ska valla dem. Kor och björnar ska gå och beta, deras ungar ska ligga tillsammans, och lejon ska äta halm som oxar. Ett spädbarn ska leka vid huggormens håla, ett avvant barn räcka ut handen mot giftormens öga. Ingenstans på mitt heliga berg ska man göra något ont eller förstöra något, för landet ska vara fullt av Herrens kunskap, liksom vattnet täcker havet. Det ska ske på den dagen att hednafolken ska söka Ishais rot där han står som ett baner för folken, och hans boning ska vara härlig.
       Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 )
    2. Tjänaren med fyra tjänarsånger: ( Jes 42:1-4 Se, min tjänare som jag stöder, min utvalde som min själ glädjer sig över. Jag har sänt min Ande över honom. Han ska utbreda rätten bland hednafolken. Han ska inte skria eller ropa, inte låta sin röst höras på gatorna. Ett brutet strå ska han inte krossa, en tynande veke ska han inte släcka. Han ska i trofasthet utbreda rätten. Han ska inte försvagas eller brytas ner förrän han har grundat rätten på jorden. Havsländerna väntar på hans undervisning.
       Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ), ( Jes 49:1-6 Hör på mig, ni kustländer, lyssna, ni folk som bor i fjärran! Herren kallade mig redan i moderlivet, han nämnde mitt namn redan i min mors sköte. Han gjorde min mun till ett skarpt svärd och gömde mig i skuggan av sin hand. Han gjorde mig till en vass pil och dolde mig i sitt koger. Han sade till mig: "Du är min tjänare, Israel, genom dig vill jag förhärliga mig." Men jag tänkte: "Förgäves har jag ansträngt mig, utan nytta förbrukat min kraft. Men min rätt är hos Herren och min lön hos min Gud." Och nu säger Herren, han som från moderlivet formade mig till sin tjänare för att föra Jakob tillbaka till honom så att Israel samlas hos honom, för jag är ärad i Herrens ögon och min Gud är min styrka – han säger: Det är för lite att du bara är min tjänare som upprättar Jakobs stammar och för tillbaka de bevarade av Israel. Jag ska sätta dig till ett ljus för hednafolken, för att du ska bli min frälsning ända till jordens yttersta gräns.
       Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ), ( Jes 50:4-9 Herren Gud har gett mig en tunga med lärdom, så att jag förstår att hjälpa den trötte med mina ord. Han väcker varje morgon mitt öra, väcker det till att lyssna som lärjunge. Herren Gud har öppnat mitt öra, och jag har inte varit upprorisk, jag har inte dragit mig undan. Jag höll fram min rygg åt dem som slog mig och mina kinder åt dem som ryckte ut mina skäggstrån. Jag dolde inte mitt ansikte för hån och spott. Herren Gud ska hjälpa mig, därför behöver jag inte skämmas, därför gör jag mitt ansikte hårt som sten. Jag vet att jag inte kommer på skam. Den som förklarar mig rättfärdig är nära. Vem vill då gå till rätta med mig? Låt oss träda fram tillsammans. Vem är min motpart? Låt honom komma fram till mig. Se, Herren Gud kommer att hjälpa mig. Vem ska då döma mig skyldig? De ska alla slitas ut som kläder, mal ska förtära dem.
       Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ), Jes 52:13 - 53:12. Tjänarsångerna kan tala både om en individ och ett kollektiv.
    3. Den smorde erövraren. ( Jes 59:21 Detta är mitt förbund med dem, säger Herren: Min Ande som är över dig och mina ord som jag har lagt i din mun ska inte vika ur din mun eller ur dina barns eller barnbarns mun, från nu och till evig tid, säger Herren.
       Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) ( Jes 61:1-3 Herren Guds Ande är över mig, för Herren har smort mig till att förkunna glädjens budskap för de ödmjuka. Han har sänt mig att förbinda dem som har förkrossade hjärtan, att utropa frihet för de fångna och befrielse för de bundna, att förkunna ett nådens år från Herren och en hämndens dag från vår Gud, att trösta alla sörjande, att ge de sörjande i Sion huvudprydnad i stället för aska, glädjens olja i stället för sorg, lovsångsdräkt i stället för en modfälld ande. Och de ska kallas "rättfärdighetens terebinter", planterade av Herren till hans förhärligande.
       Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) Jes 61:10-62:7 ( Jes 63:1-6 Vem är han som kommer från Edom, från Bosra i högröda kläder, så ståtlig i sin dräkt, så stolt i sin stora kraft? "Det är jag som talar i rättfärdighet, som är mäktig att frälsa." Varför är din dräkt så röd, varför liknar dina kläder en vintrampares? "Jag har trampat vinpressen själv, ingen bland folken hjälpte mig. Jag trampade dem i min vrede, trampade sönder dem i min harm. Deras blod stänkte på mina kläder, och jag fick hela min dräkt fläckad. För hämndens dag var i mitt hjärta och året för min återlösning hade kommit. Jag såg mig omkring, men det fanns ingen hjälpare. Jag stod där förundrad, men det fanns ingen som stödde mig. Då hjälpte mig min egen arm, och min vrede stödde mig. Jag trampade ner folken i min vrede och gjorde dem druckna i min harm, jag lät deras blod rinna ner på jorden."
       Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ).

Jeremia

MT skiljer sig från LXX genom attvara 15% längre. Skillnaden utgörs mest av kompletterande fraser, utvecklingar och två kortare avsnitt ( Jer 33:14-26 Se, dagar ska komma, säger Herren, då jag ska uppfylla det löfte som jag har talat om Israels hus och Juda hus. I de dagarna och på den tiden ska jag låta en rättfärdig telning växa upp åt David. Han ska skaffa rätt och rättfärdighet på jorden. I de dagarna ska Juda bli frälst och Jerusalem bo i trygghet. Man ska kalla det så: Herren vår rättfärdighet. För så säger Herren: David ska aldrig sakna någon som sitter på tronen i Israels hus, och de levitiska prästerna ska inte sakna någon som varje dag inför mig bär fram brännoffer och bränner matoffer och offrar slaktoffer.” Herrens ord kom till Jeremia. Han sade: Så säger Herren: Om ni kan bryta mitt förbund med dagen och mitt förbund med natten så att det inte blir dag och natt i rätt tid, först då ska mitt förbund brytas med min tjänare David, så att han inte får någon son som regerar på hans tron, likaså mitt förbund med de levitiska prästerna som tjänar mig. Lika oräknelig som himlens härskara och lika omätbar som sanden i havet, lika talrika ska jag göra min tjänare Davids efterkommande och leviterna som står i min tjänst. Herrens ord kom till Jeremia. Han sade: Har du inte märkt vad detta folk säger: ”De två släkter som Herren utvalde, dem har han förkastat.” De föraktar mitt folk och anser dem inte längre vara ett folk. Så säger Herren: Om jag inte har fastställt mitt förbund med dag och natt och en ordning för himmel och jord, då ska jag också förkasta Jakobs och min tjänare Davids efterkommande, så att jag inte tar någon av hans avkomlingar till att råda över Abrahams, Isaks och Jakobs efterkommande. För jag ska åter göra slut på deras fångenskap och förbarma mig över dem.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ), ( Jer 51:44-49 Jag ska straffa Bel i Babel och dra ut ur hans gap vad han har slukat. Hednafolken ska inte mer strömma till honom, också Babels murar ska falla. Dra ut därifrån, mitt folk. Var och en ska rädda sitt liv undan Herrens brinnande vrede. Tappa inte modet och frukta inte de rykten som hörs i landet, även om ett rykte kommer ena året och ett nytt rykte nästa år, även om våld råder på jorden och härskare står mot härskare. För se, dagar ska komma då jag ska straffa Babels avgudar och då hela dess land ska stå med skam och alla bli slagna därinne. Då ska de jubla över Babel, himmel och jord och allt som finns där, för norrifrån kommer härjarna över det, säger Herren. På grund av dem som har dräpts i Israel måste Babel falla, så som dräpta över hela jorden har fallit för Babels skull.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ). Bland dödahavsrullarna har båda dessa texttraditioner påträffats. Det kan ha funnits en upplaga i Babylonien som gett upphov till MT och en upplaga i Alexandria som gett upphov till LXX.

Duhm och Mowinckel menar att de poetiska delarna kommer från Jeremia själv, men talen på prosa har likheter med deuteronomistisk teologi och stil och därför har slutredigerats av dessa teologir i efterexilisk tid.

Andra forskare menar att Jeremia själv hade nära samband med dessa deuteronomistiska teologer.

Ett motargument är att om Jeremia är redigerat av en deuteronomistisk teolog, varför hyllas då inte Josia och hans reformer mer? Likheter med Hoseas bok tyder på att orden i Jeremia kommer från en profet som levde under Judas sista dagar. Baruk kan ha skrivit några av de biografiska avsnitten. Någon form av redaktion har troligtvis ägt rum av Jeremia eller någon annan.

Till skillnad från många andra profetiska böcker finns det detaljerade självbiografiska avsnitt. Det finns också en stark kallelsemedvetande ( Jer 20:9 Men jag tänkte: Jag vill glömma honom och inte mer tala i hans namn. Då blev det som en brinnande eld i mitt hjärta, instängd i mitt inre. Jag ansträngde mig att hålla den inne men lyckades inte.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) och ( Jer 23:9 Om profeterna: Mitt hjärta vill brista i mitt bröst, alla mina ben darrar. Jag är som en berusad man, som en man omtöcknad av vin, på grund av Herren och hans heliga ord.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ).

Jeremia benämns som “den gråtande profeten” och hans profettjänst orsakade stort lidande för honom. Det finns paralleller med Mose där Jeremia är tveksam till att följa sin kallelse och har invändningar. Precis som Mose så har Jeremia en medlarroll mellan folket och Gud. Det finns en likhet i kallelse berättelsen med hur Mose kallas ( Jer 1:9 Och Herren räckte ut sin hand, rörde vid min mun och sade till mig: ”Se, jag lägger mina ord i din mun.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) ( 5 Mos 18:18 Jag ska låta en profet lik dig uppstå åt dem bland deras bröder. Jag ska lägga mina ord i hans mun, och han ska tala till dem allt som jag befaller honom.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ).

Det finns ingen kronologisk ordning, utan strukturer går i cykler istället.

1 - 25 Domsord över Jerusalem och Juda
26 - 45 Biografiska skildringar
30 - 33 Trösteboken
45 - 51 Domsord över folken
52 Avslutande historisk skildring

Det finns många paralleller mellan Jeremia och Jesus. Man la märke till likheter med Jeremia ( Matt 16:13-14 När Jesus kom till trakten av Caesarea Filippi, frågade han sina lärjungar: "Vem säger människorna att Människosonen är?" De svarade: "Vissa säger Johannes Döparen, andra Elia och andra Jeremia eller någon av profeterna."
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ). Båda lider och gråter, avgörande konfrontationer i templet med de religösa ledarna. Båda förutsäger Jerusalems fall. Jeremia jämför sig själv med ett lamm på väg till slakt ( Jer 11:19 Själv var jag som ett oskyldigt lamm som förs bort för att slaktas, jag visste inte att de tänkte ut onda planer mot mig: ”Vi ska fördärva trädet med dess frukt, vi ska utrota honom ur de levandes land så att ingen mer minns hans namn.”
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ).

Historiskt sammanhang

Jeremia verkade ca 627 - 587 f Kr i Jerusalem under Josia och hans söner Jojakim, Jojakin och Sidka vilket var Judas sista kungar. Han verkar en kort period i Egypten efter Jerusalems förstörelse. Jeremia växte upp i Anatot, nära Jerusalem, under en turbulent tid. Juda gick mellan självständighet till lydnad mot Egypten och Babylon. 605 besegrade Babylonierna egypterna i slaget vid Karkemish och blev då den regionala supermakten. Josia och hans söner söker oberoende för Juda men tvingas ändå ge efter för stormakterna och under Sidkias styre faller Jerusalem.

Det var också en omvälvande tid på ett religiöst plan där Manasse var dålig och öppnade för dyrkan av assyriska gudar, sen reformerade Josia när man hittade rullen i templet, men dyrkan av andra gudar får ändå fortsätta.

Teologiska huvudtankar

• Guds suveränitet ( Jer 1:4-10 Herrens ord kom till mig. Han sade: ”Innan jag formade dig i moderlivet utvalde jag dig, och innan du kom fram ur modersskötet helgade jag dig. Jag satte dig till profet för folken.” Men jag svarade: ”O, Herre Gud! Jag kan inte tala, för jag är för ung.” Då sade Herren till mig: ”Säg inte: Jag är för ung, utan gå vart jag än sänder dig och tala vad jag än befaller dig. Var inte rädd för dem, för jag är med dig för att rädda dig, säger Herren.” Och Herren räckte ut sin hand, rörde vid min mun och sade till mig: ”Se, jag lägger mina ord i din mun. Jag sätter dig i dag över folk och riken för att rycka upp och bryta ner, förgöra och fördärva, bygga upp och plantera.”
  Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ). Jeremias orakel mot främmande folk är ett tecken på att Jeremia är övertygad av Guds suveränitet.
• Jesaja går emot “Sionsteologi” att Gud beskyddar Jerusalem, Guds stad, på grund av att Gud bor i templet. ( Jer 7:3-11 Så säger Herren Sebaot, Israels Gud: Ändra ert liv och era gärningar, så ska jag låta er bo kvar på denna plats. Lita inte på lögnaktigt tal som säger: ”Här är Herrens tempel, Herrens tempel, Herrens tempel.” Nej, ändra ert liv och era gärningar, gör rätt mot varandra, sluta förtrycka främlingen, den faderlöse och änkan. Spill inte oskyldigt blod på denna plats och följ inte andra gudar, er själva till olycka. Då ska jag för alltid låta er bo på denna plats, i det land som jag gett era fäder. Men se, ni litar på lögnaktigt tal som inte hjälper. Hur är det? Ni stjäl, mördar och är otrogna. Ni svär falskt och tänder rökelse åt Baal och följer andra gudar som ni inte känner. Sedan kommer ni hit och träder fram inför mitt ansikte i detta hus som är uppkallat efter mitt namn och säger: ”Vi är räddade” – för att sedan fortsätta med allt detta avskyvärda. Menar ni att detta hus som är uppkallat efter mitt namn är ett rövarnäste? Se, jag har själv sett det, säger Herren.
  Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ).
• Förbundstrohet ( Jer 2:2 Gå och predika för Jerusalem och säg: Så säger Herren: Jag minns din ungdoms hängivenhet, hur du älskade mig under din brudtid och följde mig i öknen, i landet där man inte sår.
  Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) ( Jer 3:1-2 Han sade: Om en man skiljer sig från sin hustru och hon går ifrån honom och blir en annan mans hustru, får han då komma tillbaka till henne? Skulle inte då landet bli orenat? Du har bedrivit otukt med många älskare, och nu kommer du tillbaka till mig? säger Herren. Lyft blicken mot de kala höjderna och se: Var har du inte blivit skändad? Vid vägarna satt du och väntade på dem som en arab i öknen. Du orenade landet med din otukt och din ondska.
  Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ). På grund av att folket bryter mot förbundet så har landet som skulle bära rikt frukt har istället blivit kargt och kalt.
• Omvändelse. Jeremia är den profet som talat mest om omvändelse och uppmuntrar till förändrade levnadssätt ( Jer 18:11 Säg nu till Juda män och till Jerusalems invånare: Så säger Herren: Se, jag bereder en olycka för er och tänker ut en plan mot er. Vänd därför om, var och en från sin onda väg, och ändra ert liv och era gärningar.
  Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ).
• Missionell aspekt ( Jer 4:1-2 Om du vill vända tillbaka, Israel, säger Herren, vänd då om till mig. Om du tar bort dina avskyvärda gudar från min åsyn ska du slippa irra runt som flykting. Du ska svära i sanning, rätt och rättfärdighet: ”Så sant Herren lever”, och då ska hednafolken välsigna sig i honom och ha sin ära i honom.
  Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 )
• Det nya förbundet ( Jer 31:31-34 Se, dagar ska komma, säger Herren, då jag sluter ett nytt förbund med Israels hus och med Juda hus, inte som förbundet jag slöt med deras fäder den dag då jag tog deras hand och förde dem ut ur Egyptens land – förbundet med mig som de bröt fastän jag var deras rätte herre – säger Herren. Nej, detta är förbundet som jag efter denna tid ska sluta med Israels hus, säger Herren: Jag ska lägga min lag i deras inre och skriva den i deras hjärtan. Jag ska vara deras Gud, och de ska vara mitt folk. Då ska de inte mer behöva undervisa varandra, ingen sin broder och säga: ”Lär känna Herren!” Alla ska känna mig, från den minste av dem till den störste, säger Herren, för jag ska förlåta deras missgärningar och aldrig mer minnas deras synder.
  Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ). Israel problem är inte bara yttre handlingar utan den mänskliga naturen, deras stenhjärtan. I det nya förbundet får de nya hjärtan, med en ny laguppfyllelse ( Jer 4:4 Omskär er för Herren, ta bort ert hjärtas förhud, ni Juda män och Jerusalems invånare. Annars ska min vrede bryta fram som en eld och brinna så att ingen kan släcka, för era onda gärningars skull.
  Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) ( 5 Mos 30:6 Herren din Gud ska omskära ditt hjärta och dina efterkommandes hjärtan, så att du älskar Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ. Då ska du få leva.
  Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ). Med det nya förbundet ska Israel få en ny och närmare relation med Gud. Det nya börbundet bygger på förlåtelse. Förlåtelsen är inte en konsekvens av det nya förbundet, det är grunden för det nya förbundet.
• Guds ord. Begreppet ord förekommer fler gånger i Jeremia än i andra böcker i GT. Gud lägger sina ord i Jeremias mun, och den centrala anklagelsen är att folket inte har lyssnat på Herrens Ord. Jeremias ord är inte Jeremias ord, utan Guds Ord som han förmedlar ( Jer 51:64 och säga: På samma sätt ska Babel sjunka ner och aldrig mer komma upp på grund av den olycka som jag ska låta drabba det. Och de ska gå under.” Här slutar Jeremias ord.
  Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ).

Hesekiel

Hesekiel beskrivs som judendomens fader därför att han bär kontinuitet med Israels historia genom Jerusalems fall och exilen. Hesekiel är aktiv runt 597 - 570 f Kr. Han kände till Jeremia och han kände till Josias reformation. Hesekiel kände också till helighetslagarna. Hesekiel var troligen en prästson. Att Hesekiel känner till helighetslagarna, och måste läsas med dem, skulle vara ett argument mot DH där lagarna nedtecknades under exilen.

Det finns skillnader mellan MT och LXX, men MT verkar vara den trovärdigaste översättningen. Det verkar som att LXX inte riktigt förstått den hebreiska Hesekiel. Hesekiel är troligtvis skriven av en författare.

Hesekiel genomför fyra symboliska handlingar som beskriver Jerusalems belägring och fall ( Hes 4:4-7 Och du ska lägga dig på vänstra sidan och lägga Israels folks missgärning på dig. Lika många dagar som du ligger så, ska du bära på deras missgärning. Jag ska lägga deras missgärningsår på dig. De ska motsvaras av samma antal dagar, trehundranittio dagar. Så ska du bära Israels folks missgärning. När du har fullgjort dem ska du lägga dig en gång till, nu på högra sidan. Du ska bära Juda folks missgärning under fyrtio dagar, en dag för varje år. Jag har tilldelat dig en dag för varje år. Mot det belägrade Jerusalem ska du vända ditt ansikte och din nakna arm, och du ska profetera mot det.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) ( 3 Mos 16:22 Bocken ska bära alla deras missgärningar på sig ut i ödemarken, och man ska släppa bocken ute i öknen.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ).

Struktur

1 - 24 Domsorakel 25 - 48 Frälsningsförkunnelse

Daniel

Dateras av många forskare till 160 f Kr eftersom Daniel förutsäger profaniseringen av templet som sker under Macabéertiden. Traditionen säger att Daniel är nedskriver på 500-talet f Kr. Dateringen hänger helt på om man tror att profetior kan förutsäga framtiden. Daniel har kunskap om Babyloniens hov och seder vilket tyder på att boken är samtida med den. Daniel innehåller apokalyptiska avsnitt. Kapitel 2-7 är skriva på arameiska.

Struktur

1 - 7 historisk berättelse 8 - 12 apokalyptik

Teologi

• Människosonen ( Dan 7:13-14 I min syn om natten såg jag, och se, en som liknade en människoson kom med himlens skyar. Han närmade sig den Gamle och fördes fram inför honom. Åt honom gavs makt och ära och rike, och alla folk och stammar och språk ska tjäna honom. Hans välde är ett evigt välde som inte ska ta slut, och hans rike ska inte förstöras.
  Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) tas upp av Jesus ( Mark 14:62 Jesus svarade: "Jag Är. Och ni ska få se Människosonen sitta på Maktens högra sida och komma bland himlens moln."
  Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ).

Tolvprofetboken - de små profeterna

Jesu Syraks vishets nämner “de tolv profeternas” ben vilket visar att på 200-talet så var det etablerat att dessa tolv hörde ihop. Josefus refererar till dem som en bok. Det finns också samband mellan en böckerna, gemensamma fraser t ex “Herrens dag” som finns i alla profeter utom Jona. Dom och frälsning förkunnas i alla profeterna.

Struktur

De sex första betonar synden och utspelar sig på 700-talet eller är svårdaterad. Nästa tre talar mycket om straff och utspelar sig på 600-talet. De tre sista talar mycket om hopp och upprättelse och utspelar sig efter exilen.

• Hosea

• Joel

• Amos

• Obadja

• Jona

• Mika

• Nahum

• Habackuk

• Sefanja

• Haggai

• Sakarja

• Malaki

Hosea

En allvarlig bok, med svår grundtext. Boken utspelar sig på 700-talet i Nordriket. Boken nämner knappt Juda, vilket är unikt för småprofeterna. Vid denna tiden dyrkas Baal och andra kananeeiska gudar.

Struktur

• 1-3 Hoseas äktenskap med den prostituerad Gomer, som är otrogen mot honom
• 4-11 Synd och straff, Israel dyrkar andra gudar och därför ska domen komma
• 12-14 Synd och hopp, 12-13 mer om att folket har syndat, kapitel 14 handlar om hur Guds frälsning kommer med en inbjudan till omvändelse

Teman

• Inga andra gudar
• Guds hesed och folkets trolöshet
• Spänning mellan dom och kärlek

Joel

Joel verkar i sydriket, som de flesta småprofeter. Boken är svårdaterad, den enda som kan se är att templet är aktivt, så det är före eller efter exilen. Språket är liturgiskt och han är kunnig, kanske är Joel en levit. Innehållet är att Jerusalem ödeläggs men kommer att räddas.

Struktur

• 1-2:17 Klagan över en stor ödeläggelse orsakad av gräshoppor. Gräshoppor kan vara en metafor för arméern. Den domen som kommer är “Herrens dag”. Det kommer en uppmaning om omvändelse och att man ska riva sönder sina hjärtan, i kontrast till att riva sönder sina kläder.
• 2:18 - Omvända profetior mot domen i första delen. Folkets fiender ska straffas och istället förödeläggelse ska det bli överflöd i landet. Relationen med Gud ska återupprättas och Andens utgjutelse kommer.

Teman

• Gud har makt över hela världen, inklusive naturen
• Herrens dag, som innebär både dom och frälsning
• Omvändelse
• Anden

Amos

Utspelar sig på 760-talet. Han har ett rakt och enkelt budskap, urtypen för en gammaltestamentlig domsprofet. Den är väldigt välskriven på hebreiska. Han kan ha varit den första av småprofeterna. Han kommer från Sydriket men är verksam i Nordriket. Det går bra i Nordriket då man inte varit i krig på länge. Aoms är från början herde och odlare. Fokuserar mycket ekonomiska och politiska orättvisor. Boken citeras ganska lite i NT. Liknande tema som Joel.

Struktur

• 1-2 Domsord mot omgivande nationer, Israel och Juda. Innehållet åtta domsprofetior, och den mot Israel är längst.
• 3-6 Vidareutvecklar domsorden mot Israel, kritiserar Israel för att de inte följer förbundet och för att de är rika på andras bekostnad. De har gjort gudstjänsten till en yttre ritual utan hjärta.
• 7-9 Fyra syner och Israels återupprättelse

Struktur

• Rättvisa och rättfärdighet
• Gud som både allas Gud och särskilt Israels Gud
• Förbundet

Obadja

Svårdaterad, skulle kunna vara 500-tal när Babylon ödelägger Jerusalem. Obadja är den kortaste boken i GT. Handlar om dom mot Edom eftersom de inte hjälpte Juda när de plundrades, och till och med hjälpte plundrarna. Avslutas med tröstord till Israel att riket ska tillhöra Herren.

Jona

Svårdaterad, men är eventuellt omnämnd i ( 2 Kung 14:25 Han vann tillbaka Israels område från det ställe där vägen går till Hamat ända till Hedmarkshavet, enligt det ord som Herren, Israels Gud, hade talat genom sin tjänare profeten Jona, Amittajs son, från Gat-Hahefer.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ), om det är Jona utspelar den sig runt 780-talet. Genren för boken är oklar, vad författaren ville uppnå med berättelsen. Innehåller bara ett profetord och Jona kallar sig inte för profet. Forskare är oeniga om den ska uppfattas som en historisk text, eller som en allegori?

Tecken på att texten kan vara allegorisk:

• Inga historiska fakta ges, t ex namnges inte kungen i Nineve.
• Ingen omvändelse i Nineve nämns i någon annan källa.
• Jona säger att det skulle ta tre dagar att gå genom staden.
• Jona räddas av, och blir uppspydd av, en fisk.
• Märklig planta som växer upp snabbt, och dör snabbt.

Teman

• Guds allmakt och suveränitet
• Lovsång
• Kan Gud ångra sig?

Mika

Utspelar sig på 700-tal och är samtida som Jesaja och påminner om Amos med rättvisepatos och viktigt med sann gudstjänst. ( Mika 6:8 Han har sagt dig, du människa, vad som är gott. Vad begär Herren av dig annat än att du gör det rätta, älskar barmhärtighet och vandrar i ödmjukhet med din Gud?
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) är en sammanfattning av profetbudskapen på 700-talet. ( Mika 5:2-4 Men du, Betlehem Efrata som är så liten bland Juda tusenden, från dig ska det åt mig komma en som ska härska över Israel. Hans ursprung är före tiden, från evighetens dagar. Därför ska han överge dem fram till den tid då hon som ska föda har fött. Då ska de som är kvar av hans bröder få vända tillbaka till Israels barn. Han ska träda fram och vara en herde i Herrens kraft, i Herren sin Guds namns höghet. Och de ska ha ro, för han ska vara stor till jordens ändar.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) är ett viktigt avsnitt om Betlehem och Messias.

Nahum

NNN - Nahum handlar om Nineves Negativa öde. Om Guds dom, Nineves fall och motiveringen för det. Den är en tröst för Juda. Utspelar sig på 600-tal.

Habackuk

Utspelar sig på 600-talet är Habackuk är verksam i Juda. Juda och Babylon ska straffas. Det är en dialog med Gud där Habackuk först klagar på att det finns så många ogudaktiga och hur Gud kan låta det ske, men den rättfärdige ska leva genom sin tron.

Sefanja

Utspelar sig på 600-tal. Huvudtemat är Herrens dag ( Sef 1:15-16 Den dagen är en vredens dag, en dag av ångest och nöd, en dag av ödeläggelse och förödelse, en dag av mörker och dimma, en dag av moln och dis, en dag då hornstöt och härskri höjs mot de befästa städerna och de höga murtornen.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 ) och framställs som en mörk, domens dag. Domen riktas mot Juda men också mot folken runtomkring och till sist mot hela skapelsen. Men, det ska komma en dag då folken ska tjäna Herren och det ska finnas en kvarleva i Jerusalem som är trogen Herren.

Haggai

Utspelar sig om tiden efter exilen runt 520 f Kr. Hoppfull bok som handlar om återuppbyggandet av templet. Byggandet har legat nere ett tag när Haggai kommer och ger fyra budskap om förmaning och uppmuntran:

1. Det går dåligt för folket på grund av deras trolöshet, de bryr sig om sina egna hus istället för templet
2. Herrens Ande är med dem
3. Löfte om välsignelse
4. Serubabbel prisas

Sakarja

Utspelar sig efter exilen, två månader efter Haggai. Är en apokalyptisk bok och det finns många likheter med Uppenbarelseboken. Citeras ofta i NT. ( Sak 9:9 Fröjda dig stort, dotter Sion! Jubla, dotter Jerusalem! Se, din kung kommer till dig, rättfärdig och segerrik är han. Han kommer ödmjuk, ridande på en åsna, på en åsninnas föl.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015 )

Struktur

• 1-8 syner
• 9-11 Profetord
• 12-13 En kvarleva
• 14 Herrens dag

Malaki

Utspelar sig efter exilen, efter 515 f Kr. Malaki betyder “min budbärare”, och vissa ser det som att boken ska ses som anonym. Antika judiska kommentarer tolkar det så. Kronologiskt den sista boken i Gamla Testamentet. Folket har blivit likgiltigt och offren har inte rätt kvalitet, man gav inte tionden, moralen var dålig och folket fruktade inte Gud. Men Herren är ändå kvar och förväntar sig trohet, och Gud ska sända sin budbärare.