On this page I use a technique for layout called CSS grid. Only the most recent versions of Firefox, Chrome and Safari support this technique. To see the page as it is intended please switch to one of those browser. Either way I hope you will enjoy your visit.

Gamla Testamentets omvärld

Största delen av gamla testamentets (inkl. apokryfernas) skildringar berör tiden mellan 1 500 f.Kr - 63 f.Kr.

Mellanösterns stormakter

1550 - 1200 f.Kr
Fem stormakter dominerar: Egypten, Assyrien, Babylonien, Hettiterna och Mitanni

1200-934 f.Kr
Vid 1200 talet så försvagas stormakterna, av oklara anledningarna, och detta leder till att nya folk träder fram som filistéerna, israeliterna, Ammon, Moab, Edom. Tiden kännetecknas av folkvandring.

934 - 610 f.Kr
Det nyassyriska riket uppstår och är det första imperiet som uppstår i Främre orienten. Nyassyrien har Nineve som sin huvudstad. Riket är som störst under 650 f. Kr. Babyloner och meder anfaller riket som kollapsar.

610 f.Kr - 539 f.Kr
Det nybabyloniska riket tar assyriens plats som den dominerande makten. Nebukadnessar är en av babyloniens viktigaste regent som exapanderar territoriet och erövrar Egypten. Babylon är rikets huvudstad.

539 - 332 f.Kr
Det persiska riket dominerar främre asien. Kyros gör stora erövringar. Det persiska riket blir det största imperiet i Främre orienten. Det persiska riket hade en politik av att flytta tillbaka folken till sina tidigare platser och då fick också Juda flytta tillbaka från exilen.

332 - 63 f.Kr
Alexander den Store enar de grekiska stadsstaterna och erövrar persernas rike. Efter hans död delas riket mellan hans fyra generaler.

Geografi

Geografin i Främre asien är speciell på grund av Rift valley. Israel ligger i skarven mellan kontinentalplattorna. Förhållandena i den bördiga halvmånen lämpar sig väl för jordbruk. Israel präglas av stora höjdskillnader. Från Juda bergsbygd till Döda havet. Det finns stora temperaturskillnader i landet.

Fyra regioner: den centrala bergsbygden, kustslätten, Jordandalen och transjordanska höglandet. Handel blev viktig på grund av den varierande geografin. De två viktiga handelslederna är kustvägen och kungsvägen, som gick genom Negev och upp i det transjordaniska höglandet. Handelslederna band samman de olika rikena i Främre asien. Det skapad förutsättning för bosättningar att växa upp runt vägarna.

Sociologi

Samhällena är släktbaserad fokuserade runt familjen, släkter och stammar. Både stora och små familjeenheter var viktiga. Patrilinjär och patriarkal kultur. Klaner kunde ha ekonomisk och juridisk funktion. Klaner kunde ha koppling till vissa regioner. Den största sociala enheten var stammar. Det är oklart vilken roll som Israels stammar spelade. I det vardagliga livet var det främst klanen och familjen som var viktig. Stammar var kanske viktigast för territoriell indelning.

Patron och klientförhållanden var viktiga under perioden.

Utsatta grupper under perioden var kvinnor, änkor, föräldralösa, prostituerade, invandare.

Slavar delades upp mellan krigsslavar och slavar som stod i ekonomiskt beroende.

Jordbruk och djurhållning var basen i ekonomin och handeln var avgörande för utveckling av samhället.

Folket var en blandning av nomader, halvnomader, bofasta stads- och bybor.

Det utvecklas en form av stadsstater med instutitioner som förvaltade, och hade auktoritet, över bestämta territorium. I synnerhet längs med handelsvägarna. Megiddo och kapernaum är ett exempel på sådana stadsstater.

Litterära förhållanden

Kulturerna är muntliga kulturer, få är skrivkunniga eller läskunniga. Man samlade och förmedlade berättelser muntligt. Författare av dessa böcker var både författare och redaktörer av befintliga berättelser.

Efter Jerusalems förstörelse 587 utvecklades alfabetet till kvadratskrift genom influenser från arameiska. Som andra semitiska språk var klassisk hebreiska en konsonantskrift. Vokaler lades till i hebreiska vid 700-talet e.Kr.

Tidigaste inskrifter är från 900-talet f.Kr. Meshastenen, 850 f.Kr, som talar om kung Omri. Man använde papyrus och skinn för att skriva ner texter, därför finns få texter bevarade.

Gamla testamentet kallas i judisk tradition Tanak. Som består av:

  1. Torah (Lagen):              Moseböckerna
  2. Neviim (Profeterna):     Historiska böcker & profetböcker (ej Daniel)
  3. Ketuvim (Skrifterna):    Övriga

Romersk-katolsk tradition inkluderar även deuterokanoniska skrifter i Gamla testamentet medans protestantisk tradition följer judisk kanon.

Kanon

Torah och pentateuken är gemensam i judisk, luthersk och katolks kanon. Judisk kanon slutan med andra krönikeboken. Luthersk och katolsk kanon slutar med Malaki men katolsk innehåller även deuterokanoniska. Det är tydligt att Jesus inte såg de deuterokanoniska böckerna som heliga skrifter. Jesus har en judisk kanonsyn då han refererar till Abel från ( 1 Mos 4:8 Kain talade med sin bror Abel, och medan de var ute på marken överföll Kain sin bror och dödade honom.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015
) och Sakarja, Berejaks son, från ( 2 Krön 24:21 Då gaddade de ihop sig mot honom, och på kungens befallning stenade de honom på förgården till Herrens hus.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015
) som är först och sist i den judiska kanon ( Matt 23:35 Så kommer över er allt rättfärdigt blod som har spillts på jorden, från blodet av den rättfärdige Abel till blodet av Sakarja, Berekjas son, som ni mördade mellan templet och altaret.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015
).

Apokryferna och deuterokanoniska syftar på samma böcker, men orden hanterar böckerna annorlunda. Apokryferna anses som viktiga men inte heliga böcker. Deuterokanoniska böckerna läggs till den katolska kanon av kyrkomötet i Trent 1562.

Hela Tanak är utandad av Gud ( 2 Tim 3:16 Hela Skriften är utandad av Gud och nyttig till undervisning, tillrättavisning, upprättelse och fostran i rättfärdighet,
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015
).

Nya testamentet annonseras i Gamla testamentet ( Jer 31:31 Se, dagar ska komma, säger Herren, då jag sluter ett nytt förbund med Israels hus och med Juda hus,
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015
).

Bibel 2000 bygger på den hebreiska grundtexten. Men innehåller den katolska kanonordningen och inkluderar apokryferna. Boken används som helig skrift i evangelisk-lutherska kyrkan.

Gamla Testamentet

Det finns två textsamlingar som ligger till grund för GT. Dels den masoretiska texten (MT) vilket är en hebreisk version av GT vilket används av judar och protestanter. Septuaginta (LXX) är en grekisk version av GT som används av katoliker och ortodoxa. Båda två är svåra att datera. Septuaginta var vanlig under Jesus tid och användes av den tidiga kyrkan. Som en motreaktion mot kristendom gick judarna tillbaka till den masoretiska texten för att skilja sig från de kristna. Luther argumenterade för att man skulle gå från LXX till MT.

Vad är skillnaden mellan biblisk och modern historieskrivning? Vad är definitionen för historia? En modern historiesyn är naturalistisk, men inomvärldsliga skeenden så är inte GT historia. Men har vi ett vidare begrepp där historia är en intellektuell redogörelse för händelser, då är GT historia.

Innan vi värderar GTs historieskrivning måste vi veta dess genre. GT är en historieskrivning, men skiljer sig från modern historieskrivning i det att ekonomiska, sociala, militära eller stormaktspolitiska faktorer som styr folkets historia, utan troheten gentemot Gud och Guds handlande. Liksom andra historieskrivningar i Främre orienten är det naturligt att gud(ar) styr historiens gång. Isreals historieskrivning skiljer sig dock med att det är en, monoteisk, Gud som styr historien och man skildrar sina kungar ganska negativt.

Det finns teologiska syften formar berättandet, författaren vill inte bara förmedla information utan har också ett ideologiskt eller teologiskt synsätt. I GTs historiska böcker är förbundsteologin central. All form av historieskrivning är tolkande, eller ideologisk, i någon form.

Alla arkeologiska fynd är förvisso neutrala, men måste tolkas. Arkeologins roll har gentemot teologin har skiftat, från att vara en integrerad del till att vara hel skild. Idag finns det olika strömmningar. Arkeologiska fynd är till sin natur väldigt fragmentariska. Det finns två olika skolor, minimalister och maximalister. Minimalister är skeptiska till GTs historieskrivning och menar att böckerna är skrivna i exilen och är mycket skeptisk till påståenden före exilen. Om något ska hållas för sant måste det bekräftas av arkeologiska find. Maximalister menar att texternas lokalfärg, skildringar av mycket gamla traditioner med verklighetsanknutna beskrivningar av personer och händelser, ger GT trovärdighet.

Skäl för historisk trovärdighet är: (plocka från presentationen)

Dess plats i kyrkan, gudstjänstlivet och förkunnelsen

GT lästes som helig skrift och det finns 250 citat i NT och 40 av dem är sagda av Jesus. Det finns ännu fler hänsyftningar. NT genomandas alltså av GT, t ex uppenbarelseboken innehåller inga direkta citat från GT, men tar ändå gestalt av den.

NT vill visa på hur GT uppfylls i NTs skeenden. I Matt “för att det skulle fullbordas som det var sagt genom profeten”.

Vi kan se skillnader i ordalydelsen från GT till NT. De kan finnas av olika orsaker. T ex olika översättningar eller att man parafraserar citatet. En viktig princip är den typologiska där skeenden i GT ses som typer för det som händer i NT. T ex hebr där förebilden offer fullbordas i Jesus.

Psaltaren och profeterna har större vikt i kristen tradition än judisk tradition. Arvet från synagogan med textläsning och utläggning lever kvar. GT har från början varit en central del av den kristan kyrkan.

Även om det var så så har användandet av GT motsatts både inom och utom kyrkan. Först ut var Marcion under 100-talet, för honom var GT bara en judiskt skriftsamling som han inte kunde få ihop med bilden av gud i NT. Han rensade också ut GT-liknande gudsbeskrivelser ur NT. Dessa tankar har återkommit i kyrkan. T ex under upplysningen och liberalteologin.

Länge så var ett allegoriskt bruk av GT populärt. Det ligger nära det typologiska bruket, men leder till konstiga tolkningar. I Luther finns ett tydligt kristologiskt bruk, att GT syftar fram till Jesus. Under 1600-talet, Luthersk ortodoxis tid, textens historia och konreta tillämpningar fick kliva tillbaka för den typologiska. GT fick sedan en mindre betydelsefull roll, förutom inom väckelserörelser där det fanns ett intresse för hela Bibeln.

I Svenska kyrkans bekännelseskrifter står det inte så mycket om GTs relation till NT, förmodligen för att det inte borde behöva lyftas. Ord från Gud, 1975.

Die verbum berör för katoliska kyrkan GTs roll i skriften. De ser skrifterna tydligt som heliga skrifter. Gud har ordnat det så att det nya ligger fördolt i det gamla och att det gamla upplåts i det nya (Augustinus).

GT har alltså sin givna plats i kyrkan. Det har tvistats om det men GT har ändå behållt sin ställning.

I fornkyrkan förekom lexio continua, vilket är i motsats till perikopsystemet som vi använder idag. Detta systemet utformades under medeltiden i den västliga kyrkan. Ställningen för GT blev något svagare, men kompenserades genom ett tydligare fokus på Psaltaren.

I den tidiga kyrkan så liknar Psaltarbruket det som var med andra böcker. Först under 200-, 300-talet blev det en böne- och sångbok. Psaltaren har en stark ställning i den evangeliska sångtraditionen.

Vi kan se en sentida renässans, t ex sjunga psaltarpsalmer med omkväden. I senaste evangelieboken så finns det numera en psaltarperikop till varje söndag. I evangelieböckerna från tidigare 1900-talet förekommer bara några få GT texter.

GT finns också i kyrkans liturgi, framförallt i östliga kyrkor. Två moment har tydliga GT kopplingar. Sanctus före nattvarden och den aronitiska välsignelsen.

Alla genrer av i GT går att använda för predikan. Man har inte använt GT så ofta för predikningar men oftare för kasualtal eller ingångsord. Även om man predikar över evangelieperikopen används GT texten som stödtext.

I Exodus har många sett en rad typologiska förebilder så som fängenskapen i Egypten, Röda havet, kopparormen etc.

Profetisk predikan, inom Svenska kyrkan är det att tydligt ta ställning i närmast politiska frågor. Rymmer en kollektiv förståelse av synd och nåd och är motkulturell och kritisk mot samhället.

Inom frikyrkan menas det mer att det rör församlingen. Den profetiska predikan ska ge vägledning in i församlingens specifika situation. Det profetiska står inte då i motsats till kyrkoåret eller evangelieboken, men att man ska vara öppen för andens profetiska tilltal när man jobbar med texterna.

Det sociala patoset står under det om utkorelsen. Profeternas predikan måste ses i rätt sammanhang där social predikan har sin rötter i förbundet. Sociala orättvisor är tecknet på att förbundet är ur funktion.

Om predikan inte är profetiskt så riskerar predikan att falla platt och inte lämna något avtryck. Predikan ska vara exegetisk, liturgisk och profetisk. I GT riktas oftast det profetiska till Guds folk. Primärt så är det profetiska tilltalet till den egna församlingen. Det profetiska har sociala aspekter, men kan aldrig defineras av det.

Gudsbilden

Blumentahl drar slutsatsen att Gud är en förövare (abusive). Bruggeman: An inner tension at the the core, alltså att han är oberäknelig.

Longman s 103, Continuity vs , Dispensationalim, Theonism.

Discontinuity

Gud i GT och Gud i NT är inte samma Gud. Gud i GT är ond och Gud i NT är god är definitionen på gnosticism.

Continuity

Gud i GT och NT är samma Gud. Apologeter som försvarat att Gud i GT är god är Ireanaus och Tertullianus. Ireanaus presenterar Regula Fidei, alltså trosregeln.

Dispensationalism

Menar att Gud verkar annorlunda i samtliga förbund, men trogen samtliga sina förbund. Discontinuity.

Teomismen

GT är relevant i sig själv för oss idag. Continuity.

Trosreglen

Trosregeln bygger på insikten om att Gud är god, och Bibeln kan bara tolkas inom den ramen. Bengt Hägglund menade att tronsregel är något utifrån Bibeln, alltså den står inte med i Bibeln, som inte är i motsättning till Bibelns budskap. Trosregeln förutsätts i Bibeln och trosregeln innebär att vi ska tro att Gud är absolut perfekt, god, outgrundlig och barmhärtig.

Judar och kristna tror i motsättning till gnostikerna att Gud är god.

Childs menar att GT ska läsas utifrån trosregeln och kommer fram till att Gud är god. Brueggeman säge att läsningen av GT ger trosregeln och hans slutsats är att Gud är oberäknelig.

Moseböckerna

Mose har förmodligen skrivit stora delar av moseböckerna. Finns fyra angreppssätt för böckerna. Kristen, ateistisk, judisk och islamsk. Pentateuken är en kristen definition av Torah.

De äldstes stadgar var en tolkning av lagen som gjorde det möjligt att följa lagen. Fariséerna använda sig av dessa. Jesus var kritisk mot denna. Eftersom vi läser lagen efter Nya Testamentet är en sådan tolkning inte möjlig för oss.

Jesus bekräftar lagen som varken ska upphävas eller ändras ( Matt 5:17-18 Tro inte att jag har kommit för att upphäva lagen eller profeterna. Jag har inte kommit för att upphäva utan för att uppfylla. Jag säger er sanningen: Innan himmel och jord förgår ska inte en bokstav, inte en prick i lagen förgå, inte förrän allt har skett.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015
).

Pentateukens tema

Tre teorier för pentateukens genomgående tema.

1 Mos 1 - 11: Pessimistisk
1 Mos 12: Optimism när Abraham kommer in

Deuteronomistiska historieverket (DH)

5 Mos -> Jos, Dom, Sam, Kung: ett gemensamt historieverk som satts samman med samma person

Martin Noth menar 1943 att det finns en person, Deuteronomisten (Dtr), som tog 5 Mosebok och lade till lite berättande text i 5 Mos och tog olika traditioner som finns i de historiska böckerna och formade dem till det deuterenomistiska historieverket. Dtr gjorde det under exilen i Babylon som ett sätt att förklara hur man hamnade i exilen, man hade brutit mot lagen trots att man fått uppmaningen att följa lagen.

Crossskolan menar att det har funnits två upplagor av DH. Först fanns Dtr 1 som sammanställde pa 700-talet under Josia. Syftet var då att hylla Josia och sydriket. Under exilen kom Dtr 2 som lade till ytterligare text för att förklara exilen och vaför Josias reform inte gjorde att det gick bra hela tiden.

Smendskolan menar att det fanns tre upplagor av DH. 2 Dtr lade till profetiorna i böckerna och 3:e Dtr lade till lagbitarna.

Senare utveckling är att:

Bokens syn

Boken stämmer in i att Jos - Kung på något sätt en litterär enhet. Sammanförda och med en teologi som speglar 5 Mos. Sammanställningen är gjord utifrån exilens perspektiv och sammanställd då. Boken menar mot att Jos - Kung kan ha skrivits långt tidigare, de måste inte ha skrivits under exilen. Avfall och exil är teman som funnits tidigare än själva exilen. Boken menar också att kriterier för att fastställa olika redigeringar av DH är orimliga för att alla spänningar i texten ska lösas med att det är två olika författare. Även i andra texter har man upprepningar och olika ordval utan att det är olika författare. Varför ska man anse att endast 5 Mos har influerat DH? Det finns många teman i DH som går tillbaka till pentateukens tidigare böcker. Boken menar att det enda vi säkert kan veta är att gamla testamentets böcker växt fram gradvis och i symbios med varandra.

1 Mos

Abraham - trons fader ( 1 Mos 12:1-3 Herren sade till Abram: ”Gå ut från ditt land och din släkt och din fars hus och bege dig till det land som jag ska visa dig. Där ska jag göra dig till ett stort folk. Jag ska välsigna dig och göra ditt namn stort, och du ska bli en välsignelse. Jag ska välsigna dem som välsignar dig och förbanna den som förbannar dig. I dig ska jordens alla släkten bli välsignade.”
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015
). Hans fundament är inte landet utan Gud som leder honom till hans nya hemland. Abraham är runt 80 år när han kallas. Abraham lämnar allt för att följa Gud.

Släkttavlorna blir en indelning för boken.

1 Mos: 22

Abraham räknade med att Gud skull uppväcka Isak ( Hebr 11:19-20 Abraham räknade med att Gud hade makt att till och med uppväcka från de döda, och därifrån återfick han honom också, bildligt talat. I tron gav Isak sin välsignelse åt Jakob och Esau för kommande tider.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015
). Abraham hade fått löfte att det var genom Isak som hans avkomma skulle räknas ( Rom 9:7 och alla Abrahams avkomlingar är inte hans barn. Nej, det är genom Isak din avkomma ska räknas.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015
). Abraham har litat på Gud, men också fått se Guds löften gå i uppfyllelse. Han hade fått sin son Isak trots att han trodde det var omöjligt.

Predikoövning

Detta är resultatet av en predikoövning över 1 Mos 22:1-19. Övningen genomfördes under 20 minuter därför är arbetet väldigt halvfärdigt och inte särskilt genomtänkt och kan vara en felaktig läsning av texten.

Teman:

  • Abraham undanhåller inget från Gud
  • Gud vill inte ha ett människooffer
  • Gud förser ett offer

Abrahams tro och förtröstan, v. 1 - 8

Har du varit nytt på ett jobb och följt instruktioner som du inte förstått? Gud begär här att Abraham ska offra Isak, som Guds löften ska uppfyllas genom. Trots att Abraham inte förstod så trodde han att Gud kan göra det som är omöjligt.

Tillämpning: Vi får tro att Gud gör det som är omöjligt

Gud förser, v. 9 - 14

När vi läser texten tycker vi att det är avskyvärt att Gud ber om offret. Men samtidigt stämmer det inte med vår övriga bild av Gud. Gud ber egentligen inte om själva offret, utan om offerviljan.

Finns det något i ditt liv som du är beredd att offra allt för? Vad skulle du göra för din familj? Eller vad skulle du offra för att rädda ditt eget liv? Vad skulle du offra för att följa Guds vilja? Hur många föräldrar har inte sett sina barn dö martyrdöden för Gud? Det vi inte är beredda att offra det är vår avgud.

Gud befäster sina löften, v. 15 - 19

Gud visar att genom allt är han trofast och håller sina löften, även om Abraham inte kan se eller förstå hur de ska uppfyllas.

Tillämpning: Vi får lita på Guds löften, även de vi inte förstår.

2 Mosebok

Mose, som mördare, är temperamentsfull som person. Gud legitimerar inte mord, men kan använda mördare.

Abraham levde ca 1 800 f. Kr. Exodus äger run ca 1 400 f. Kr.

Pesach betyder gå förbi.

Uttåget kan ha skett över Aqaba-viken. Se Lennart Möller, The Exodus Case. Berättelsen i 2 Mos är en mikroskopisk variant av

Mose liv - vårt liv
Kallelsen - kallelsen, kap 3
Slaveriet - synden, kap 4 - 11
Röda havet - dopet, kap 12 - 14
Landet - himlen

Kap 25 - 40 om tabernaklet. Platsen där Gud bor.

3 Mosebok

Boken fokuserar mycket på prästtjänsten. Mycket av materialet är svårt att förstå för en nutida läsare. När vi läser om offer har vi svårt att visualisera, och svårt att se poängen, med det vi läser. Det kan även vara oklart hur relevanta texterna är för oss. Det är även svårt att veta hur texterna ska tolkas, hur påverkar de oss. Trots detta är 3 Mos en nyckel för att förstå nya testamentet.

Det är viktigt hur Israel lever eftersom de är Guds utvalda folk. Särskilt hur de uppträder i tabernaklet.

Hierarki:
Mänsklighet - Israeliter - Levi - Präster - Överstepräst
Världen - Israels land - Jerusalem/Tabernaklet - Det heliga - Det allra heligaste Vardagar - Högtider - Sabbaten - Den stora försoningsdagen

Offerlagar: kap 1 - 7

Fokuserar på prästernas tjänst till Gud. Offrena kan delas upp i fem kategorier:

Vid alla offer är det viktigt att djuret är felfritt. Syftet med offren är att upprätthålla en god relation med Gud. Dessa offer skedde utöver offer som skedde vid särskilda tider på dagen eller året.

Prästerna: kap 8 - 10

Är centrum i boken och fokuserar på hur präster ska vigas. Berättar om när Mose prästviger Aron och Aron början sin prästtjänst. Arons söner, Nadabs och Abihus, tjänstgjorde på ett felaktigt sätt. Det gick då ut eld från Gud som dödade dem. Detta framhäver hur viktigt det är att Israel gör rätt i närvaron av en helig Gud. Jämför med Ananias och Safira ( Apg 5:1-11 Men en man som hette Ananias sålde med sin hustru Safira en egendom och smusslade sedan undan en del av betalningen, med hustruns vetskap. Han bar fram resten och lade det vid apostlarnas fötter. Då sade Petrus: "Ananias, varför har Satan fyllt ditt hjärta så att du ljög för den helige Ande och smusslade undan en del av pengarna för marken? Var den inte din så länge du hade den? Och när den var såld, var inte pengarna dina? Varför bestämde du dig i ditt hjärta för detta? Du har inte ljugit för människor utan för Gud." När Ananias hörde de orden föll han ner och dog, och stor fruktan kom över alla som hörde det. De yngre männen kom och svepte honom, bar bort och begravde honom. Omkring tre timmar senare kom hans hustru in utan att veta vad som hade hänt. Petrus frågade henne: "Säg mig, sålde ni marken för det beloppet?" Hon svarade: "Ja, för det beloppet." Då sade Petrus till henne: "Varför kom ni överens om att fresta Herrens Ande? Se, de som har begravt din man står vid dörren, och de ska bära bort dig också." Och plötsligt föll hon död ner vid hans fötter. När de unga männen kom in fann de henne död, och de bar bort och begravde henne bredvid hennes man. Stor fruktan kom över hela församlingen och över alla andra som hörde om det.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015
).

Aron och hans söner blev prästvigda, och det är fortfarande så inom judendom. Arons släkt är alla leviter, men inte alla leviter är inte av Arons släkt. Alla leviter har en kallelse att ta hand om templet och tabernaklet, men bara Arons släkt hade kallelse till att bli präster.

Orenhet: kap 11 - 16

Fokuserar på prästernas tjänst till folket. Orenhet verkar ha att göra med liv och död, t ex att röra vid en död gjorde dig oren. Motsatt relaterar liv till renhet.

Att dela upp djur i rena och orena visar att Israels folk har en annorlunda ställning till Gud. Israel skulle inte äta som andra, för de var inte som andra. Många av orena djur är rovdjur, som alltså orsakar andra djurs död.

Offerdjur - Präster
Rena djur - Israels folk
Orena djur - Mänskligheten

Tre saker som orsakar orenhet:

På den stora försoningsdagen så renar man, en gång per år, tabernaklet från folkets orenhet. Det genomförs ett syndoffrer på den stora försoningsdagen. Syndabocken fick ta folkets synd och orenhet och sedan skickade man ut bocken i öknen. Man fastade ett dygn från både mat och dryck.

Helighet: kap 17 - 28

Ni ska vara heliga, ty jag är heliga ( 3 Mos 19:2 Säg till Israels barns hela församling: Ni ska vara heliga, för jag, Herren er Gud, är helig.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015
).

4 Mosebok

Pilgrimsboken. Är mer berättande än 3 Mos. Fokus är att göra sig redo för Kanaans land. Folkets klagan är återkommande i boken. Största krisen är i Kadesh när spejare rapporterar att de aldrig kommer klara att inta Kanaan.

Sinai: kap 1 - 10

Vandning: kap 11 - 12

Kadesh: kap 13 - 19

Vandring: kap 20 - 21

Moabs hedar: kap 22 - 36

5 Mosebok

Skiljer sig från 2 Mos där fokus är att Gud ger lagen. I 5 Mos är det mer att Mose predikar och lägger ut lagen. Han uppmanar folket att hålla lagen. 5 Mos fungerar som ett förbundsdokument.

Predikan I - Repetition av Israels historia: kap 1 - 4

Ni har varit olydiga, men det finns en framtid. Håll lagen!

Predikan II - Utläggning av lagen: kap 5 - 28

Shema - judiska tronsbekännelsen ( 5 Mos 6:4-9 Hör, Israel! Herren vår Gud, Herren är en. Och du ska älska Herren din Gud av hela ditt hjärta och av hela din själ och av hela din kraft. Dessa ord som jag i dag befaller dig ska du lägga på hjärtat. Du ska inskärpa dem hos dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du går på vägen, när du lägger dig och när du stiger upp. Du ska binda dem som ett tecken på din hand, och de ska vara som en påminnelse på din panna. Och du ska skriva dem på dörrposterna i ditt hus och på dina portar.
Texten hämtad från Svenska Folkbibeln 2015
)

Lagutläggning (många av punkterna har koppling till de 10 budorden):

Predikan III - Förbundsförnyelse: kap 29 - 30

Håll lagen

Epilog - Moses sista dagar: kap 31 - 34

Mose uppmanar att läsa lagen vart sjunde år.

Josua

I judisk tradition benämns Josua och domarbuockerna de tidiga profeterna. Författaren är anonym, likt andra historiska böcker i GT. Frasen “tills denna dag” pekar på att det har gått en tid sedan händelserna ägde rum. Kan vara deutronomisten som skrivit boken.

Det finns en nära koppling till pentateukens tema och precis som 4 och 5 mosebok fokuserar Josua på landet.

Centrala teman är:

Josue hetter först Hoshea, men får namnet Josua av Mose “Herren räddar” och det finns en koppling till Jesus här. Intåget i kaanan kan ses som en frälsning för Israels folk.

Intåget i Kanaan finns inte i utombibliska källor, men det behöver inte vara konstigt eftersom man skrev om sitt eget folks segrar. Arkeologin ger inget tydligt stöd till erövringen. På Merneptahs segerstele från 1200-talet så nämns Israel som ett besegrat folk.

Erövringen kan ha skett genom:

1-12 erövringen av landet

13-22 uppdelningen av landet mellan de olika stammarna

23-24 Josuas avskedstal och förnyelse av förbundet

Rut

Moabitiska Rut blir stammoder till David, vilket rimmar illa med en sentidare idealiserad bild.

Centrala teman:

I judisk tradition placeras run inte efter domarboken utan placeras mellan ordspråksboken och höga visan och då en del av de fem festrullarna och läses under veckohögtiden.

Typologiskt kan det läsas ur ett kristet perspektiv med intressanta perspektiv på hedningar och Israel och att Moab friköper Rut.

Kungadömet i Israel

Samuelsböckerna

Skildrar en ny tid för Israel. En övergång av Gudstjänsten från Silo till Jerusalem. Man går från tillfälliga domare till kungar och från olika stammar till ett enat folk.

1 Sam 1-15 Samuel och Saul

1 Sam 16 - 2 Sam 8 Davidvs väg till makten

2 Sam 6-20 Davids regeringstid

Under kungadömet är profeternas roll vid hovet som Guds språkrör. Till exempel som Natan som tillrättavisar David efter hans affär med Batseba. Kungen har ett ansvar att lyda Guds vilja. Kungarna skildras negativt när de inte följer Guds vilja. Det är en monarki som förväntas vara underkastad Guds vilja och vägledning.

Guds löfte till David i kapitel sju lägger grunden för den fortsatta dynastin, men även till messianska förhoppningar och Israels teologi. Precis som förbundet med Abraham är detta inte ett villkorat förbund. De villkor som finns är för den närmsta tiden, men det messianska förbundet är ovillkorat. Det talas om kungen som Guds son. Och det finns en protomessianism i Guds löfte.

Historieforskning

Det finns generellt få arkeologiska bevis för David och Salomo. Dan-inskriften har haft störst betydelse som uar från 850-talet f.Kr. som talar om Davids hus och är ett historiskt bevis för kung David och hans dynasti. Det finns en lämning från en egyptisk farao som beskriven Negev som en Davids höjder.

Kungaböckerna

Sträcker sig över ca 500 år, från det att första templet byggs tills det att det rivs, från Israels storhetstid till katastrofen.

Genre: En teoligks berättande historieskrivning
Skriven: Troligtvis någon gång mellan 560 f Kr och 538 f Kr Källor: Troligtvis flera källor, t ex varje kungs krönika

Redigering: Dtr 1 (pre-josianskt material: deteurenomisktiskt material) Dtr 2 (josia till exilen)

Invändningar är att motsägelsefulla texter kan förklaras på andra sätt, t ex genom narrativ spänning.
Kungaböckerna är faktisk en enhetlig text och källorna bakom kan vi inte spåra Många regenter nämns även i utombibliska källor Många historiska händelser stämmer överens med utombibliska källor Arkeologin bekräftar förekomsten av husgudar i Nordriket

1 Kung 1-11 Salamos regering

5 Mos 17:17-17 1 Kung 10:26-28

1 Kung 12-16 Rikets delning

Rehabeam blir kung i Sydriket Jerobeam blir kung i Nordriket “för Davids skull” finns det hopp för Juda

1 Kung 17 - 2 Kung 10 De två rikena; Elia och Elisa

Ahab är ond, både i sig själv, men också för att han tillåter det onda. Han är gift med de feniciska prinsessan Isebel som driver på att ta in baalsdyrkan. Som ett svar på ondskan kommer profeten Elia. Han är lite som en andra Mose därför att han möter Gud på Horeb. När han dör så dör han inte utan far upp till himlen i en vagn av eld, på samma sätt som man inte vet var Mose är begravd. Elia möter Baalsprofeterna på berget Karmel.

Hans efterträdare Elisa är lite som en andra Josua. Delar Jordan och slutför Elias uppdrag. Elisa plockar upp Elias mantel och ber om en dubbel arsvlott och gör sedan stora mirakler.

Jehu är en relativt god kung som får i uppdrag att döda Isebel, Ahab och Ahabs ättlingar så att Jerobeams ätt inte ska finnas kvar. Ska också döda baalsprofeterna och deras tempel. Han är den enda kungen i nordriket som inte är ond.

2 Kung 11-17 Israels sista tid

Kungarna är onda. Assyrien invaderar, deporterar och blandar befolkningen. ca 722 f Kr.

2 Kung 18-25 Judas tid

Hiskia var en jättebra kung som stoppade avgudadyrkan. Han sa att man skulle tillbe i Jerusalem, flörtade inte med Syrien. Följde Guds lag och när Assyrien invaderar så uppmanar Jesaja Hiskia att inte kapitulare, och Gud räddar också Jerusalem från den assyriska armén.

Manasse var en dålig kung som började med avgudadyrkan och att orena templet.

Josia är en bra kung som reformerar, förnyar förbundet, utrotar avgudadyrkan och firar påsk.

Krönikeböcker

Ungefär samma period som Kungaböckerna. Krönikeböckerna är mer optimistiska än kungaböckerna. Teman är David, Salomo och templet. Böckerna dateras till efter 450 f Kr.

1 Krön 1 - 9 Adam till återkomsten (släktregister)

Israel och Judas härkomst. Kapitel 9 fokuserar på återkomesten för Juda och Benjamin men också Leviterna eftersom det är de som tjänstgör i templet.

1 Krön 10 - 2 Krön 9 David och Salomo

Saul är avfällingen och David är krigaren. David nämns i positivt ljus, hans problem nämns inte. Salomo nämns som den fredlige kungen, och inte heller hans problem nämns.

2 Krön 10 - 36 Rehabeam till återkomsten

Framförallt Judas kungar. Avslutas med att Koreshs edikt att judarna ska få återvända.

Esra - Nehemja

Ursprungligen en bok. Utspelar sig direkt efter krönikeböckerna och Koreshs edikt. Folket bygger återvänder och bygger upp Jerusalems tempel och murar samt förnyar förbundet.

Dateras till åtminstone efter 430 f Kr. Många forskare tror att Nehemja skrev troligtvis det som tillskrivs honom i berättelserna.

Esra 1 - 6 Återkomst och tempelbygge

Esra 7 - 10 Esras uppdrag: Lagen och blandäktenskap

Nehemja 1 - 7 Jerusalemns murar återuppbyggs

Nehemja 8 - 10 Förnyelsen av förbundet

Nehemja 11-13 Invigning av murarna och andra reformer

Ester

Utspelar sig i Persien och är en diasporaberättelse om judars situationer i främmande länder. Ester är den enda bibelboken som aldrig nämner Gud. Är en fristående berättelse som inte nämner vad som händer i Juda.

I apokryferna finns det tillägg till Ester och Septuaginta har en något annorlunda version av Ester. Teologiska skillnaden är att i Septuaginta är det Gud som gör allt, till skillnad från SFB där Gud inte nämns. I Septuaginta finns det beskrivet visioner som liknar de som beskrivs i Daniels bok och kungen Ahasveros beskrivs som gudfruktig.

Det som talar för att Ester är en historisk text, och bara inte en allmänn berättelse, är att boken, så långt vi vet, är historiskt korrekt. En invändning mot att den är historisk är att det är många fantastiska sammanträffanden. En annan invändning är att 75 000 perser dödas, men det finns inga utombibliska bevis för det. Gengren liknar komedi, vilket också skulle tala mot att det är en historisk text.

Ester 1 - Drottning avstätts

Ester 2 - Ester blir drottning och Mordekai blir hjälte

Ester 3 - Hamans onda plan

Ester 3 - Esters dilemma

Ester 5 - Esters festmåltid

Ester 6 - Mordekais belöning

Ester 7 - Hamans död

Ester 8 - Judarnas upprättelse

Ester 9 - Purim

Ester 10 - Mordekais makt