On this page I use a technique for layout called CSS grid. Only the most recent versions of Firefox, Chrome and Safari support this technique. To see the page as it is intended please switch to one of those browser. Either way I hope you will enjoy your visit.

Exegetik

Gamla testamentets längd, omfattning, ålder och kulturella avstånd för det svårt att förstå gamla testamentets texter. Det finns alltid en risk att läsa in en förutfattad mening i texten man läser. I kristen tradition utgår hermeneutik från att Bibeln är Guds ord och människors ord. Bibeln är skriven i specifika situationer genom olika individer. En enkel tolkningsteori är att vi behöver både den Helige Ande och bön samt studier och rationellt arbete och exegetik. Bibeln, som Guds kommunikation, har en speciell karaktär men har också gemensamma karaktärer med andra litterära källor. Målet med exegetik är att förstå och undersöka en text utifrån litterära, teologiska och historiska sammanhang som leder fram till väl underbyggda tolkningar. Exegetik går att förstå som en undersökning där vi undersöker texten och ställer frågor till texten, men exegetik går också att förstå som en konversation där vi lyssnar in andra texter och tolkningar. (Gorman, 10)

Exegetikens historiska utveckling

Inom fornkyrkan hade man ett större fokus på teologiska frågor än på historiska frågor. Det fanns två olika skolor, den antiokenska skolan och den alexkandrinska. Den antiokenska skolan använde historiska och bokstavliga metoder. Den alexandrinska skolan lästan Bibeln allegoriskt och letade efter djupare symbolik.

Irenaeus, ca 200 e Kr, sade att trosregeln, Regula Fidei, sätter ramarna för tolkning av texter, ungefär innebär det att tronsbekännelsen sätter ramarna för vad som är rimliga tolkningar. Den kom i mycket som ett svar på Marcion, en tidigt gnosticer, som menade att Gud i GT är ond, och alltså inte samma Gud som i NT.

I den medeltida yrkan så dominerar den allegoriska tolkningen. En fyrfaldig bibeltolkningen där man såg fyra olika skikt i texten, dels historiskt innehåll, men även textens betydelse för kyrkan, etiken och eskatologin.

Reformationen flyttade fokus till den bokstavliga, historiska betydelsen. Man började också läsa grundtexterna och studera biblens innehåll utifrån språkliga metoder. Bottnade i övertygelsen om skriftens klarhet. Den har en inre klarhet som Guds ande ger, men också en yttre klarhet genom sitt språk. Genom att studera Bibeln och dess språk kan vi få klarhet.

Under upplysningen började man särskilja bibeltolkning från kyrkans dogmer. Bibeln skulle studeras som vilken skrift som helst. Detta leder till det moderna paradigmet som är historisk-kritisk metod. Rådande akademiska tendenser får då råda över bibeltolkningen. Fokuserar på den vetenskapliga metoden. Positivistisk vetenskapssyn.

Postmodernism kommer in som en reaktion mot det moderna paradigmet. Sen 1980-talet finns det en mängd olika perspektiv och metoder inom bibelvetenskapen.

Diakrona metoder (textens tillkomstprocess). Hur texten har kommit till, förändrats och utvecklas. Relaterar ofta till historisk-kritiska metoden.
Synkrona metoder (den föreliggande texten). Fokuserar på texten som den föreligger nu. Studerar texten och dess struktur.

“bakom texten” (information från det historiska sammanhanget)
“i texten” (information från texten själv)
“framför texten” (information från senare teologi/ideologi). Vid läsning framför texten är det viktigt att inte ta med sig normerna från teologin/ideologin.

Vi behöver en mångfacetterad exegetisk metod som integrerar litterära, historiska och teologiska aspekter.

Kontextuell analys

Bibelns texter finns inte i ett vakuum utan skrivs till specifika mottagare i specifika situationer. Därför analyserar vi textens kontext/omgivning. Frågor att ställa är:

Personer och samhällen kan säges bestå av tre aspekter (Gorman, s 70):

Läs gärna mer under Gamla Testamentets omvärld för att få uppslag till aspekter att ta in i en exegetisk analys.

Litterär kontext

Litterär kontext innefattar hur perikopen förhåller sig dels till bibelboken som helhet men också hur texten förhåller sig till det som står precis före och precis efter texten. Ställ frågor till texten som när, hur, varför och vilka?

Narrativ analys

En analys av berättargreppen i som används i texten. Vad är det som händer och hur berättas det? Berättelser innehåller händelser som har orsaker och verkan. Händelser relaterar ofta till konflikter. Berättelser innehåller platser och miljöer. Var äger händelser rum? Platser har ofta kopplingar utanför denna berättelsen. Berättelser innehåller karaktärer. Karaktärer har drivkraften, styrkor och svagheter. Karaktärer kan beskrivas direkt t. ex. “Sven var ödmjuk” eller indirekt genom karaktärers ord och handlingar. Indirekta karaktärsbeskrivningar görs ofta genom att kontrastera olika karaktärer t ex Saul kontra David. Vem är berättaren och är han synlig i berättelsen? Även om berättaren inte finns i berättelsen så lämnar ofta berättaren en kommentar eller bedömning av det som sker.

Vilken norm eller perspektiv har berättelsen? Berättelser ofta ett budskap om teologi eller etik.

Vad är berättelsens funktion?

Mångfacetterad exegetisk metod

1. Litterärt sammanhang - texten i centrum - “i texten”

Vi vill veta författarens intention, men det enda sättet för oss att få tillgång till författaren är genom texten. (Longman, 30)

Viktigt är att identifiera genre för texten man jobbar med. Böcker kan tillhöra en genre eller flera genrer. Genrer i Bibeln är:

Vi undersöker även bokens struktur och textens struktur.
Vi undersöker berättelsegrepp: händelser, intriger, karaktärer och miljöer.
Vi gör en begreppsanalys: ord får betydelse utifrån sammanhanget.

2. Historiskt sammanhang - “bakom texten”

Allmän tidshistorisk/kulturella bakgrund: politiska och sociala förhållanden. Det blir en kulturkrock när vi läser bibliska berättelser. Genom kunskap om samhället, hur man levde och vilka värderingar man hade får vi hjälp att förstå texten. Till exempel hur hushåll och äktenskapet fungerade.

Specifik tillkomstsituation. Vad har gett upphov till texten och i vilken situation den är skriven. Till exempel breven i nya testamentet har mycket specifika tillkomstsituationer som går att läsa ut ur breven själva. (Gorman, 72-73)

3. Teologiskt sammanhang - börjar “i texten” och leder fram till “framför texten”

Hur relaterar texten till andra bibeltexter? Det gäller här att förstå teologin i boken. Begrepp kan betyda olika saker i olika böcker . För att förstå ett teologiskt begrepp, t ex rättfärdighet som kan ha olika betoningar, så måste vi se på hur begreppet används i bokens sammanhang.

I det kanoniska perspektivet har Bibelns böcker förmedlats som en enhet och det går därför att ställa texterna i relation till varandra. T ex när vi läser om när Abramham ska offra Isak så får vi även ta in vad andra bibelböcker säger om händelsen.

Vi relaterar även texten till kyrkans teologi.

Historisk-kritisk metod

positivistisk att man kan förklara hur texterna tillkommit. Diakrona metoder. Innehåller litterärkritik vilket handlar om att identifiera olika källor i texterna. Ser man upprepningar eller motsägelser så tyder det på att det finns olika källor. Fyrkällshypotesen menar att moseböckerna bygger på fyra källor (jahvisten, elohisten, prästskrift, deuteronomisten). Formkritiken handlar identifera olika former och se vad som påverkat den muntliga traderingen.

Traditionshistoria försöker spåra hur traditioner formats och utvecklas till sin nuvarande form.

Redaktionskritiken studerar hur den slutliga texten fått sin form (t ex hypoteser om det deuteronomisktiska historieverket). Fokuserar pa redaktörens historiska sammanhang och teologi.

Kritiken mot historisk-kritisk är att analysen måste ha fokus på texten som den föreligger nu. Man måste ha hänsyn till den kanoniserade processen. Bygger på en optimism om att forskare som lever idag ska kunna rekonstruera hur texten har formats och kommit till. Detta är svårt eller omöjligt med de källor vi har tillgång till. Diakrona teorier blir väldigt spekulativa och går inte att verifiera.

Narrativ metod

Alla böcker har, även historiska böcker, har en narrativ form. Motsägningar och upprepningar kan uppfattas som meningsfulla motiv i berättelser. Kritiken här är att denna metoden överskattar författarnas litterära verksamhet.

Tre metaforer för Gud i Bibeln

Dessa tre metaforer kan användas som nycklar för att besvara frågan om Gud i NT är samma Gud som i GT. Se Making Sense of the Old Testament (Longman), sidorna 55-102 för mer information.

Gud som förbundsskrivande kung

Gamla testamentet genomsyras av Guds förbund med Noa, Abraham, Jakob, Moses och David. Människorna agerar som företrädare för Israel. Varje av dessa förbund bygger på det tidigare förbundet. Gud befäster även sina förbund vid flera tillfällen, men då utan att introducera ny materia till förbundet.

Förbundet går att se som ett avtal mellan Gud och sitt folk och strukturen för förbundet finns reflekterat i samtida kulturer i Mellanöstern. Analyser av andra förbundsavtal, eller vassalavtal, har visat att förbunden i GT noga följer det etablerade formatet för hur sådan avtal skulle utformas. Gud använder alltså en vedertagen juridisk konvention för att skriva sitt förbundsavtal. Ett sådant avtal bestod typiskt av sex delar:

  1. Introduktion av parterna
  2. Historisk prolog
  3. Lag (parternas förpliktelser)
  4. Välsignelser och förbannelser (sanktioner)
  5. Vittnen
  6. Avtalshantering (hur ska avtalet förvaras? ska det läsas upp?)